Efter dagens, och veckans sista, sändning tar jag adjö av Lotte och Ove och färdas ned genom ett gråmulet Sundvall och tar tåget till Stockholm.
Lokaltåg till Gävle. Det är packat med människor, bagage och värmen står på fullt spjäll. Bredvid mig sätter sig ett fläskberg med vassa armbågar. Han eller hon stinker som om personen badat i Aceton eller möjligen hårspray. Hamnar som gisslan inklämd mellan det heta elementet och den vandrande kemifabriken. Föreställer mig, fredag som det är, att människan gjort sig fin och ska träffa någon som han eller hon har kär i Gävle och att denna någon går igång på frätande kemikalier.
Byte i Gävle och nu hamnar jag bredvid Karin. Hon är gravid och utstrålar förväntansfull glädje. Hon är sjuksyster och väldigt trevlig. Det är som att jag dog på första tåget men nu hamnat i paradiset. Dessutom doftar hon gott. Vi småpratar på det där sorglösa sättet som man bara gör på tåg.
När vi kommer fram följer hon mig till taxi. Själv ska hon gå till Hötorget och köpa en Amaryllis.
H ringer från T-Centralen och säger att hon ska gå ned på Åhléns och köpa något smaskigt.
Fredag, det är vad det är.