VARDAG UTAN GRISFÖTTER

 

  Himlen är jämngrå, vinden bitig, Djurgården gles och vardagen är vanlig som en Gråsparv. Urban, barhuvad och klädd i den fotsida läderkappa som Greven kallar ”Matrixrocken”, och jag går längs tomma promenadstråk. Vi tar den längsta svängen, kanske 8 km och Saltsjön skvalpar förstrött mot Djurgårdens yttersta  spets. När vi på återvägen passerar Ulla Winblad och känner dofterna från Julbordet börjar vi rabbla allt som förmodligen finns på ett Julbord som deras.

”Men jag kan ge mig fan på att de inte har grisfötter” anmärker Urban mörkt. Han menar att vi är på väg i raketfart mot den yttersta domen när det inte längre serveras Grisfötter. Alla har sin uppfattning om det sätt på vilket tiden är ur led och för Urban är saken klar. Det är helt enkelt för jävligt när  det inte finns Grisfötter.

Urban och jag hos Christer på Caffellini
Urban och jag hos Christer på Caffellini

När vi, via en tur med Djurgårdsfärjan, lägger an vid Skeppsbrokajen, korsar Järntorget  och  går in på Caffellini,  Västerlånggatan 60, serverar Christer i vilket fall stans godaste kaffe. Till detta surdegsfrallor med Parmaskinka och som avslutning frasiga Gifflar med citroncreme.

Om en Novembervardag är gjord på detta sätt är jag fullkomligt  nöjd,  även  utan Grisfötter

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.