Kultur

TIDEN RUSAR

Var ända in i Helvete är taxin? Om den inte kommer nu missar jag bussen Norrut.

Taximannen ringer. Han har kört fel. Problemet är att han försökt köra efter GPS:n men det fungerar bara inte i Gamla Stan. Apparaten förstår sig inte på gränder från 1200-talet.

Kommer i sista minuten till bussen. Det är Micke, han vi kallar ”Tysken” och som avskyr när jag har med Rufus, som kör. Idag är han Solen själv alltmedan vindrutetorkarna skaver bort ett ocharmigt duggregn.

Fortsätter att lyssna på Åsa MobergsLivet” och det är så mycket, en osannolik massa detaljer, som är välbekanta.

Det är kul med hennes pladdrighet och namedroppande. Ibland blir det smärtsamt: Går tiden så fort?

Tja, vad ska jag säga, nyss var det ju 1200-tal.

NASI GORENG

Det är -6 när jag lämnar Jättendal, Anders skjutsar ut mig till E4, men i bussen råder en sorglös bussvärme.

Lyssnar på Åsa MobergsLivet”, vilket är kul. Hon hade också Olle Björklund hemma på middag. Det måste ha varit fantastiskt att vara TV-stjärna på den tiden. Hälsad som något större än livet självt, en Guddom.

Inget Martin Timell där inte. Bara trevligt.

Men när hon börjar på och rabbla om Christer Strömholm blir jag trött. Ska man aldrig slippa.

Föreställer mig istället en Nasi Goreng på ”Formosa” vid Kornhamnstorg och när jag väl sitter där, har slevat i mig den uppstår en tomhet.

Rätten bor i min mage, den var helt fantastisk, full med ingefära, vitlök, bläckfisk och kräftstjärtar.

Det är en exnasigoreng.

VARDAGSMYSTERIER

Rufus ligger som en luden ostkrok invid magen när jag vaknar av en egendomlig dröm.

Martin Timell och Anders Borg dansade Ballongdansen.

Underligt, fast drömmar är ju konstiga och har ofta inte mycket med verkligheten att göra.

Det regnar, liksom pickar, på verandataket men just som Hans-Åke kommer för att plocka upp mig till Tisdagsupphandlingen på Starks i Harmånger bryter solen igenom.

När vi avseglar drar sig solen retsamt tillbaka bakom tättslutande moln.

Men skam den som ger sig.

Det är två familjekakor Schweizernöt för 30:- och fyra butiksbakade Wienerbröd för 25:-. Jädrar i min lilla låda.

Faller i trance inför en Gödkyckling. Ett kacklande levande dur blir en konsumtionsenhet i en frysdisk. Lika konstigt som drömmar men jag vet inte varför.

När jag kommer hem vill faktiskt Rufus gå ut, +4, så det ska jag också göra, eller, lyssna färdigt på ”6 år” av Harlan Coben som Reine Brynolfsson läser.

ÅREN GÅR, DET ÄR SOM DET ÄR

Nyss var han en liten kvick parvel med guldgula lockar och busiga bruna ögon. Nu är han en stor pojke, en man, med breda axlar och mörkt hår.

Nilas fyller plötsligt 34, Maggen har bakat en kaka med chokladöverdrag och barnen sitter och gullar sig.

Det känns väldigt bra. Inte minst det där med att barnen kallar mig ”Farfar”, en hedersutmärkelse, och att allt på sätt och vis är i sin ordning.

”Det är som det är” som Hans-Åke Bergman och Håkan Nesser brukar säga och det är bra.

På kvällen åker Maria och jag med Carine och Arlindo till Årskogen, en liten samling hus, kanske runt 100 personer, som Gud eller någon slängt ut strax Öster om E4 någon mil norr om Gnarp.

I en samlingslokal framför skådespelaren Stig Östman ”Man tål inte vad som helst”, en monolog om två gubbar som hatar varandra. Detta med grannar som ägnar sina liv åt att bekämpa varandra skildrades i Robban Aschberg TV-serie ”Grannfejden” men Stig Östman lyckas med små medel, han är ensam på scenen att ge liv åt denna krigföring i mikroformat.

Sedan blir det fika. Den vedeldade kaminen värmer medan vi tuggar på vår Sockerkaka och begrundar sakernas tillstånd.

Det är som det är.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Greven: 19-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 28-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 37, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Maria: Träningsbästis i trakten av Jättendal och Gnarp. Enastående syntolkare av film.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter