Böcker

TROTS VÄDRET

Vinden friskar i, en och annan störtskur hamrar mot taket men jag måste ut och gå.

Med nysmorda kängor sätter jag iväg. Luften är lättandad som lustgas men ingen annan trotsar vädret.

Jo en. På Landsvägen/G:a Riks13 stöter jag ihop med Hanna. Hon lyssnar på Tysk Hiphop och Rammstein. Hennes pappa är Tysk.

Hon, som annars är lärare på Gymnasiet i Hudiksvall, berättar om sin orm- och björnskräck. Med pågående älgjakt i skogen är det säkrast att hålla sig på vägen.

Vidare berättar hon att hon fått förfrågan från ett sådant där Talangprogram för att komma och visa sina trollerinummer. Hon är en jävel på att trolla.

”Men det där är ju bara Förnedrings-TV så jag tackade nej. Om det varit Barncancergalan hade det varit en annan sak.”

Jag berättar att jag just läst två musikbiografier. En om AC/DC, där familjeliv, fruar och barn liksom bara inte finns, och en bok om Jimi Hendrix, skriven av hans bror, ännu en som vill tjäna pengar på liket. Gemensamt för böckerna är att det från början är någon eller några som är nyskapande och bara måste göra sin grej. Så snart de börjat sälja skivor och får jättepublik till sina spelningar kommer giriga penninggubbegamar och slår klorna i dem.

Vilket leder över till biljettpriserna på Stoneskonserten i Stockholm på torsdag.

”Det finns biljetter för 7.000 kr kvar men då får man väl sitta snett ovanför scenen och se Mick Jaggers rumpa” sammanfattar Hanna.

Hon fortsätter med sin löpträning och jag klasar hemåt mellan vattenpölarna.

STILLA DAGAR VID RIDDARFJÄRDEN

Janne E plockar upp mig i Gamla Stan och en pratstund senare är vi på Hagabergs Folkhögskola i Södertälje. Godmodig frukoststämning i matsalen Det är precis som när jag gick på Bollnäs Folkhögskola för en massa år sedan men det är mer grönsaker nu och inga jätteburkar med kaviar och messmör. Förpackningar som hade bulliga kragar av härsket smör och intorkad kaviar/messmör.

Föreläser för en grupp synskadade. Vana och erfarna synskadade som de är kan jag gå in på finliret.

Kravet på lyckokänslor plågar ofta seende och det är inte lättare om man är blind. Fan ska vara lycklig och konsten är att acceptera de grå mellanlägena. Det är aldrig lördag hela veckan.

Riddarholmen! Hur mår du idag? Själv är jag på väg till gymmet.

A post shared by Täppas Fogelberg (@blindfotografen) on

När jag lite senare går längs Riddarfjärden och den friska lukten av kallt sött vatten i vinden som drar i kepsen är jag uppåt. Jag försökte beskriva den där känslan under föreläsningen, jag är ju på väg till gymmet, att det inte är för att bli biffig som jag tränar. Det är för att hitta balansen i kroppen och på så vis få lättare att hitta i tillvaron.

Linda, min PT, möter i dörren och strax är vi igång. Mest ben. Imorgon blir det Core och grejor.

På Pressbyrån i Tunnelbanan är damerna så glada att jag köper två nybakade kanelbullar. Handlar mat på Munkbrohallen.

”Trattkantarellerna är billiga” säger Amin, min favoritledsagare i affären ”bara 50:-/kg.”

”Sådana plockade Maria och jag gratis i skogen Väster om Jättendal i söndags” skryter jag.

På vägen ut ur affären dyker Ann upp.

”Vad säger du om Nobelpristagaren?” undrar hon förväntansfullt. Men jag, mitt kroppsfixerade elände har varit och tränat.

”???”

”Det blev Ishiguro, har du läst honom?”

”Ja, faktiskt” säger jag lättad över att jag faktiskt gjort det. Men Ann är ett strå vassare.

”När Colin (Nutley) gjorde en film på en av hans noveller var jag inblandad.” Ann är filmekonom.

”Så du kan säga” undrar jag.”och då sa jag till min synnerligen gode vän Ishiguro osv.”

”Precis!” Säger Ann och skrattar bullrande.

 

3 BRA LJUDBÖCKER

Regnet smattrar mot taken och vinden sliter i väggarna. Ute i Världen, i Las Vegas, har en vansinnesmassaker inträffat.

Lyssnar på ”Störst av allt” av Malin Persson Giolito och läst av Lou Kaupi. Boken handlar om en skolskjutning, människorna i Djursholm och hur det kan bli om en flicka hänger med fel kille.

Det är en modig och spännande bok, vågat att låta något så oglamoröst som en skolskjutning vara bokens centrum.

Roberto Saviano har skrivit mycket om maffian, dokumentärt, men ”Blodsleken”, läst av Magnus Roosman, är en roman. Små pojkar på moped grips av macho- och hederskulturen och blir till fullfjädrade maffiamördare.

Om Elena Ferrantes böcker skildrar Neapel från den kvinnliga sida är detta bilder från männens värld. Inte ett dugg trevligt eller romantiskt. Men fängslande.

En blå död” av Mikko Porvali, också läst av Magnus Roosman, handlar om 20-talet i Viborg. Ärliga poliser, skumma lotsar, rödgardister och vita.

Under den spännande berättelsens gång får man på köpet lära sig en massa om förhållandens i vårt grannland på den tiden.

Rufus vankar av och an. Han märker att jag packat väskan och smort mig med After Shave. Sorry Rufus, jag måste iväg och arbeta för visst är det skönt att ligga på soffan och lyssna på Ljudböcker, men, man måste arbeta också.

STÖRST AV ALLT

Regnet hänger i luften därute medan jag ligger i soffan under en filt och lyssnar på ”Störst av allt” av Malin Persson Giolito, i väldigt bra inläsning av Lo Kauppi.

Just som ljudboken blir outhärdligt spännande hörs ett fruktansvärt vrål och jag är nära att göra i brallorna. Var det boken som förorsakade ljudet inuti huvudet?

Nej, det är Rufus som lägger av ett ”Det här är mitt hem/revirvrål” när han kör grannens katt på porten.

Men vilken bra bok! Trött på deckare närmade jag mig den, alla säger ju att den är så bra, med en smula tvekan.

Det är modigt att krypa under skinnet på något så fasansfullt som en skolskjutning och när man väl vant sig vid den kaxiga berättarstilen är denna ljudbok fantastiskt, överdriver inte, bra.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Greven: 19-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 28-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Maria: Träningsbästis i trakten av Jättendal och Gnarp. Enastående syntolkare av film.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter