DEN KOMMER VISST SOM FILM
”Den kommer visst som film” säger H när jag nämner en bok. Riktigt bra berättelser kan blötläggas gång på gång för att ge lite till.
Idag berättar Hälsingetidningarna om ekonomin bakom Glada Hudikteatern och om hur mycket som slinker ned i ledaren Per Johanssons ficka vid sidan om hans heltidsanställning vid Hudiksvalls Kommun.
Bl.a. får han 5% av sponsorintäkterna och visst är han en karismatisk galjonsfigur. Vem annars än han skulle väl få Swedish Match att hosta upp 100 000:- för att få sola sig i ljuset från den tobaksfria Kommunens Hudiksvall Dagverksamhet för Utvecklingsstörda.
Hur många tobaksfria Kommuner i världen sponsras av Swedish Match?
Och när kommer DEN filmen om Glada Hudikteatern?
ÄNTLIGEN
På den tredje dagen åter i stan blir det promenad runt Djurgården och lunch på “Blå Porten” med Urban, en sväng till förlaget Lind & Co för att signera böcker och hårtrimning hos Frida på Saints & Sinners. Slut på raggarbarr och in med en seriös författarlock.
Greven ska nattgibba på något spelharmageddon, dricka Jolt-Cola så ögonen står i kors och vara vaken hela natten.
Hur bra kan livet bli?
Ännu bättre blir det när en förfrågan plingar till i datorn. Vill jag ge röst åt och spela en Japansk Jätteräka i en tecknad film? Är Påven religiös? Finns det sand i Sahara?
Säger bara: Äntligen!
SEKTLEDAREN
Ingmar Bergmans filmer var något man plågade sig igenom på Filmstudion hemma i Gävle. Gamla svenska skådisar talade med magstöd och det var rätt hemskt. ”Sjunde Inseglet”var en superkalkon och vi stod länge utanför SAGA-biografen vid Stora Torget och fnittrade hysteriskt.
I en affär i New Orleans träffade jag flera år senare en man. Han var lärare vid Universitetet och när han begrep att jag var Svensk blev jag på stående fot inbjuden på middag. Karlen var hänförd Ingemar Bergman-beundrare och eftersom jag var från samma land som den Store Konstnären uppgraderades jag till en intellektuell Europeisk Furste. Inte mig emot och jag höll inne med att jag ansåg att Bergman sög.
Mannens Japanska fru ställde fram skålar med godsaker och efter middagen bänkade vi oss framför TV:n. Passande nog sändes ”Scener ur ett äktenskap” och mannen stoppade en pipa med Hawaiianska örter och föll sedan i trance inför det som utspelade sig på TV. Han var tårögd av lycka.
Han hade just kysst den Heliga Stenen i sitt cineastiska Mekka.
För en som aldrig blivit biten av Bergman och hans filmer är dyrkandet av honom något mycket gåtfullt. Skådisar som efter hans död talade i tungor. De babblade om sin förlorade fader. Alla vittnade om hans storhet. De blev gråtmilda vid tanken på den gången han, efter att ha varit tjurig under en hel lång inspelning plötsligt log helt hastigt. Alla var dånande beredda att överse med att ha blivit taskigt behandlade. Detta lilla snabbt utportionerade leende var Sanningen och Ljuset.
Så jobbar en Sektledare.
Och vad spelar det för roll vem hans mor var?
Nej, tacka vet jag ”Pulp Fiction”.
SAMKVÄM PÅ FRU FILMIAS BAKGÅRD
Igår mirakelgoda Oxrullader hos Björn, promenerad hem i natten längs snövallarna och det var -22. Tyst, så tyst att man skulle kunna höra en råtta pinka på en bomullstuss. I alla fall med hörapparater på.
Idag tåg till Stockholm och Jullan som möter och Greven som ansluter. Stötte ihop med Thomas och Anna-Clara vid bögringen. Thomas var på samma filmföreställning som Palme strax innan mordet. Dagens första Palme-tecken.
I kvällningen går Jullan och jag ned längs gränderna. Det är samma bistra vinter som det året Palme mördades. Ikväll 25 år senare berättar/syntolkar Jullan att det, förutom ett par som grovhånglar och en sysslolös servitris som står och på ingenting-glor är tomt, inne på Café Kladdkakan i Schönfeldts gränd. Tunnelbana till Fridhemsplan och Restaurang Löwenbräu: Kick-off för alla som ska påbörja arbetet med Hasselfilmen i helgen. Det är på denna Krog gamla kriminalare träffas, resonerar och dricker öl. Hasselfilmen handlar om Palmemordet och om den pensionerade Hassel som inte kan sluta fundera på det Moderna Sveriges viktigaste kriminalfall. Måns Månsson som skrivit manus, filmar och regisserar har tänkt på allt.
En snubbe berättar att han åkte T-bana när plötsligt Måns satt mitt emot honom och frågade: ”Vill du vara med i en film?” Måns kände att han var rätt typ.
I mitt eget kontrakt står det att jag ska medverka som skådespelare och att jag ska spela mig själv i rollen som programledare för Ring P1.
Vi åt Lax på planka, vegetarisk lasagne och pratade bl.a. med Lars-Erik Berenett som spelar Hassel. Han hörde mig berätta för Jullan att Sven Stolpe, Alex Schulmans morfar, enligt sägnen läste en bok om dagen. Lars-Erik säger att hans första hyrestant i Stockholm, det var Bror Hjorts ex Märta Friis-Jot, tillverkade dockor som hängde överallt i våningen. Två av dockorna, de som föreställde Sven Stolpe och Ingemar Hedenius, brukade hon sticka Voodoo-nålar i.
En fin kväll och vad gäller själva filmen känns det inte som om den här rullen kommer att bli så mycket ”spelad” utan att den är mer en dramatisk februariverklighet nedkokt till film.
- Det är gipset runt arm och hand som muterat till Havarti-ost. Idag ska det av2012-05-11 11:25
- ”Somliga tror att alla blinda kan spela piano”
http://t.co/zmDPc69X2012-05-10 15:41 - "När jag sitter ner och pratar med busschaufförer" Vet inte stadsministern att man inte får störa föraren? #agenda2012-05-06 20:16
- "När jag sitter ner och pratar med busschaufförer" Vet inte stadsministern att man inte får störa föraren?2012-05-06 20:04
Kommentarer