Pride

PRAJDEN

Vad är det vi vänt ut och in på under den senaste ”Ring P1”-veckan? Vad är det som fått homofoberna att se rött?

Vi kommer och går på stan och någonstans där framme hörs ett mäktigt oväsen. Det låter som 10 000 studentflak som löper amok och väl framme på Stureplan är det ju själva Prideparaden som kommer nedför Birger Jarlsgatan och svänger upp mot Kungsgatan. Värmen är tryckande, någon ger mig tre kondomer i olika färger och tanten bredvid mig, en mormor med sitt barnbarn, skrockar lyckligt. Det är en aldrig sinande ström av dansande och tjoande människor.

Och så, med tio meter lucka framför och lika lång lucka bakom; Jonas och Mark, hand i hand, fyrar av stomatolleenden och vinkar med sina fria händer som kungligheter mot oss som kantar paraden.

Går efter en stund till Biblioteket vid korsningen Odengatan/Sveavägen, stannar där en god stund för att låna talböcker och tar sedan T-banan till Gamla Stan och Prideparaden håller fortfarande på. Den tar aldrig slut. Alla är glada. Stadens bussar har Regnbågsflaggor på taken.

När någon bögfientlig person ringer på Måndag kan jag säga: Det är ingen fara med den där Prajden, det är kul och trevligt. Jag var där.

Pride1Pride2Pride3

FÖRHINDER

Fick en inbjudan till Pridens releasetillställning som går av stapeln på Café Opera denna afton. Lät skoj. H hade ingen lust och Greven fick frossa vid blotta tanken. Hänga i Björns Trädgård bland pundare- A-lagare och skatepunks går bra men att umgås med snofsiga Pridare på en skaplig sylta går inte lika bra.

Ringde B som är i stan. Föreslog att vi skulle gå dit tillsammans, hand i hand. Han garvade generat men hade inte tid.

Slog en signal till den Svenska romankonstens Sylvester Stallone och målade upp den där hand i hand-bilden. Han harklade sig besvärat, tyckte inte det var kul och skyllde på något.

En sak är säker: Det är 2011 och bögskräcken lever och har hälsan.

UTSEENDE

Under dagens Ring P1-sändning ringde en man, 69, och berättade att han färgade håret och att det gav honom en skön känsla. Jag fattade vad han menade för under en period, den tid jag inte var riktigt överens med mitt eget åldrande och tyckte det var skämmit med grått hår, färgade jag håret lila. Följaktligen såg jag ut som en sådan där Amerikansk dam som just trillat av från något Kryssningsfartyg. Det gjorde inget för det där lila håret gav mig just en behaflig känsla inuti.

Idag är jag vithårig som en Tomte och under pauser i arbetet kring Ring P1 roade vi oss, Producenten Matilda Jansson och jag, med att jag först sa vilken bild jag hade av den eller den personen varpå hon förklarade hur personen i fråga egentligen ser ut.

Jan Björklund som jag trodde såg så där kaxigt osjälvsäker ut som korta män ofta gör, visade sig likna Kungen. Komplett med halvöppen mun.

Anders Lundin trodde jag såg ut som ett leende kylskåp och detta bekräftade Matilda. Han kisar gulligt mot kameran men leendet är stelt och inövat.

Idag hade vi inga samtal om Pride versus Högerkristna men jag kom att tänka på, just för att vi talade om Anders Lundin medan vi fikade i kontrollrummet, om den gången för länge sedan då ”Allsångens” nuvarande Producent Gunilla Nilars kom strövande genom kontorslandskapet på SVT Nöje.

Då var hon Producent för, kanske ”Nöjesmaskinen”och själv arbetade jag med ”Jacobs Stege”

Hon lutade sig över skärmen som ramade in redaktionen för ”Jacobs Stege” och sa till Jacob på sin rara men oförnikeligt gnälliga daladialekt:

”Men hör du Jacob, är det inte lite väl mycket Homosexgrejor i erat program?”

Kommer jag att sluta som en gammal Tomtefar som hult blindleende vaggar ett barnbarn i knäet och säger:

”Och då sa Tina Turner till mig att….”

”Vem är det?” undrar den lilla Snorgärsen och jag förklarar att det var en Tant som sjöng some Gudinna och som dessutom nog var väldigt raffig.

CITAT

Idag återfanns ett citat från måndagens Ring P1-sändning, det där med homosexuella grisar etc., i DN strax under Hanna Hellquist knullkrönikapå Namn & Nytt. Men källan, vårat program, till det redan efter tre dagar klassiska grisutalandet nämdes inte men min kompis Urban säger att det finaste som finns, särskilt i akademiska kretsar, är att bli citerad utan att få cred. Den rena Stölden.

De tre senaste dagarna har präglats av debatt mellan religiösa fundamentalister och anhängare av gränslös kärlek. Tack vare den pågående Pride-festivalen förstås.

Nu skulle det vara skönt att byta spår men det är lyssnarna som bestämmer och nu vill ”alla” tala om detta.

Den röst som stannar kvar efter dagens program, och den handlade faktiskt inte om HBT-frågor, var CP-skadade Ulf som menade att hur det än är får man gilla läget. Acceptera det som inte går att förändra och glädjas åt det som går att göra något åt.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Greven: 19-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 28-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 37, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Maria: Träningsbästis i trakten av Jättendal och Gnarp. Enastående syntolkare av film.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter