Platser

GRYNING ÖVER ÅVÄGEN

+4 och dimman hänger i trädtopparna. Gropig grusväg full av regnpottor. Inte en käft är ute. Jo, hundarna. De skäller och står i, har väl inte värst mycket mer att göra.

Gryning över Åvägen

Det luktar inte något särskilt. Allt är liksom avstängt och vilande.

Träningsvärk efter gårdagskvällens duvning på ”Kulturstjärnan” i Gnarp.

Funderar på Podgorica, Marias och mitt planerade resmål senare i höst. Det fiffiga med Podgorica är att där inte finns några sevärdheter. Där är visst ett par broar som det inte är något särskilt med samt ett övergivet kloster. Det lär se ut som en för länge sedan lämnad byggarbetsplats. Lite armeringsjärn och en trasig kran. That’s it. Inte mycket att skriva hem och berätta om.

Omgivningarna lär dock vara något alldeles extra, staden är huvudstad i Montenegro och landet, som är stort som Skåne har 600.000 innevånare.

Varje vecka går det flyg dit. Vem reser dit? Exploatörer, tiggare och hemvändare?

Vi ska i alla fall dit. Kosta vad det kosta vill och det är inte mycket. Resorna dit är obegripligt billiga. Kanske är det det där med noll sevärdheter.

Ska bli kul att komma till Podgorica.

Men först måste jag hem, gulla med Rufus, göra en matinköpslista och fram för allt: Läsa och lyssna på allt om samtiden.

På måndag kör jag igång med ”Ring P1 099-510 10” och då gäller det att veta vilken minister som ansvarar för vad.

Och var Podgorica ligger, det vet ju alla.

SKRYT

Vi äter frukost och lyssnar på ”God morgon Världen” i P1.

En krönikör pratar om hur ogenerat folk skryter nu för tiden, de framhåller sin egen förträfflighet och brer på tjockt om vilka otroligt begåvade barnbarn de har.

Barnbarnen flyttar till fina adresser, båtluffar i Filippinerna och får jobb som framstående designers i Italien. Dessutom är de sportiga, springer Maraton och åker skidor som inga andra nedför branta alper.

En stund senare hälsar jag på hos min äldsta son Nilas och min svärdotter, Maggen, menar att den där skrytsamheten är ett sätt att framhålla sina egna geners finfina kvalité. Framgångarna beror på arv i rakt nedstigande led. Kanske är det så.

När man pratar om sina barnbarns lyckosamma liv menar man i själva verket att detta beror på en själv.

Men oavsett det är mina barnbarn Theodor och Thilda begåvade intill gränsen för det ofattbara. Nobelprisen ligger bara och väntar på att de ska kamma hem dem.

FÖRSTA, ANDRA, TREDJE

Vädret är ocharmigt, kallt och regn, men det har ändå samlats en hel del folk vid gården som kallas ”Locket”, ”Lösche” på Hälsingemål, när Rysslärarbosse har gårdsauktion.

Gårdsauktion hos rysslärarBosse på löche, åvägen 9

A post shared by Täppas Fogelberg (@blindfotografen) on

 

Mitt konsumtionsbehov är lika med noll men kommer ändå hem med 20 handvävda, oanvända, kökshanddukar i linne för 100:- Sedan dyker det upp en jordglob och jag hör ju själv att jag börjar ropa. Den blir min för 130:-

Men hur kom det sig att jag ropade in en gigantisk samling knappar och flera påsar med stenkulor?

Fattar inte. Det är något magiskt med auktion.

Maria ropar in dukar, tallrikar och blomkrukor.

Bosse bjuder på kokt med bröd och jordgloben visar sig fungera efter lampbyte.

ÄNTLIGEN EN RIKTIGT LEVANDE BIBLIOTEKARIE

Legimus är fantastiskt. Via den Appen kan jag ladda ned upp emot hundratusen inlästa böcker direkt in i min telefon.

Det kan dock kännas lite ensamt hemma på kammare, visserligen har jag Biblioteks-Maria i Karlstad, men, det är hur kul som helst att sitta med en levande , påläst bibliotekarie och prata böcker.

Felix följer mig till Stockholm stora Stadsbibliotek och Jenny, bibliotekarien bakom disken, är en guldgruva.

Nedan anteckningar, med reservation för stavfel, från vårt möte:

Beatta Arnborg ”Krig, kvinnor och Gud”.

Julian Barnes ”Känslan av ett slut”.

An McEwan ”försoning På Shesil beach”.

Taye Selasi ”Komma och gå”.

Colson Whitehead ”Den underjordiska järnvägen”.

Yaa Gyafi ”Vända hem”.

EM Forster ”Howards end Maurice”.

Jan Kjarstad ”Kungen av Europa”.

Irene Nemirovski ”Storm över Frankrike”.

Bengt Liljegren punkare som blivit historiker och skrivit både om Churchill, Hitler och Pink Floyd.

Efter denna djupdykning, Felix håller på att somna i ett hörn, går han och jag och äter Koreanskt.

Koreana” på Luntmakargatan är spartansk som ett Gatukök men den Koreanska nationalrätten ”Bibimbap”, tunt skivad marinerad Entrecôte, grönsaker, nudlar och stekt ägg för 120:- är alla tiders.

 

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Greven: 19-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 28-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 33-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 37, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Maria: Träningsbästis i trakten av Jättendal och Gnarp. Enastående syntolkare av film.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Kommentarer
Följ mig på Twitter