Thailand

1 2 3 6

OVÄNTAT BESÖK

Konstigt  att reklam kan äta sig in i ens medvetande och plötsligt är något  som mineralvattenpimplande smartskallar på en reklambyrå kokat ihop under ett lunchmöte ett begrepp man slänger omkring, men ok: igår gjorde Felix en Gevalia.

Felix och jag

Knack knack hördes det så där diskret som bara han kan knacka från dörren. Och så stod han där, solbränd och med ryggsäck. Direkt från Pipiisland i Thailand.

Han hade tänkt övervintra där men trivdes inte med den lokala kulturen. Backpackerungdomar från hela den rika världen kommer samman i en låtsassorglöshet. Resenärerna är så där coola som man bara inbillar sig att man är när man är 20 och är på resande fot.

Det vilar givetvis ett ”Thaismile” över Pipiisland men ett par kvällar innan Felix avreste råkade en packad turist trilla in i en glasskiosk och snart ligger fyllot på marken och blir gruppmisshandlad. Han sparkas blodig. Thaismile har tappat ansiktet. händelsen var enligt uppgift inte ovanlig.

På kvällarna anordnar många strandbarer Eldshower där ett inslag är att turisterna får hoppa genom brinnande ringar. Den som osvedd tar sig igen belönas med ett shot.

Felix stötte olyckligtvis huvudet i ringens överkant och svedde bort en del av kalufsen. Tur att han kommer hem till ett Sverige där man behöver mössa.

RESA-HEM-ÅNGEST

Solen har ännu inte stigit upp men gryningen anas bakom djungeln. Bilar startar, röster och steg. Dörrar glider upp, någon ropar och där hörs gråt.

När solen kommit upp, men dagen ännu är daggfrisk, ligger alla turister i sina bungalows med avskurna halsar.

Personalen på anläggningen har samlats runt dammen, den med rosa näckrosor, och på stenen i mitten sitter Varanen, iförd en militärgrön keps, och håller tal.

”Det här är början på en lång och ärofylld kamp.” Dess röst är hes och upphetsad.

”Nu har vi tagit falangerna och nu är det dags för hotelldirektören och hans anhang!”

”Flickorna i receptionen då?” undrar en kvinna ur städpersonalen.

Varanen sluter sina ögon och tänker några ögonblick.

”Vi tar de som alltid sitter ute på Facebook när de är sysslolösa.”

”Ja men det gör de ju allihop.”

”Då ryker hela bunten” klipper Varanen av och fortsätter ”Trädgårdschefen, skräddaren och alla andra som kan något går samma väg”. Personalen mumlar och utbyter viskningar. Varanen tar ny sats:

”När vi rensat upp här går vi ut och tar alla som har någon form av utbildning. Tjänstemän, lärare och andra viktigpettrar”

“Dagispersonal?” frågar någon.

”Ajöss med dem också” säger Varanen självgott smackande.

/klipp/

Fritidsresors Lotte Knutsson sitter i en Svensk TV-studio och biter sig i läppen. Programledaren ber henne att kommentera läget.

Hennes blick fladdrar, hon sväljer och öppnar munnen för att säga någonting men inga ord kommer ut. Hon tar en klunk vatten och säger darrigt:

”Jag är ingen politiker” paus ”Men jag tror nog att Thailand är slut som resmål för oöverskådlig framtid.”

/klipp tillbaka till Thailand/

Över hela landet sprider sig upproret. Det soliga och ständigt leende turistparadiset har blivit ett slakthus. Alla dödar alla. Infrastrukturen klappar ihop och alla som har en möjlighet lämnar landet. Det är inte många.

Vaknar ur denna genomläbbiga dröm och finner att H satt AC:n på lägsta möjliga temperatur. Det är som att övernatta på ishotellet i Jukkasjärvi minus renskinn.

Går ut på verandan och röker, funderar och försöker bli kvitt den obehagliga känslan från drömmen. H sover lugnt i sin säng. Hon uppskattar svalka i sovrummet och verkar försjunken i en mycket rofylld vila.

När vi går till frukosten känner jag mig fortfarande kulen. Personalen hälsar som vanligt glatt ”God morgon” men just nu litar jag inte på någon.

Kan detta bero på, förutom ett iskallt sovrum, att vi ska resa hem imorgon och att jag fått en sjudundrande släng av Resa-hem-ångest?

TVÅ BILDER

En av bloggens verkliga fans, Leo, har påpekat att han är betydligt mer nyfiken på t-shirten med en nunna i Marilyn Monroepose än en varan. Jag respekterar detta och nedan följer en bild på t-shirten. Var så god, Leo!

Sedan går vi i gåsmarsch ned till havet. H tar täten, följd av mig och sist poolvakten Rocky. Den sistnämnde är för övrigt kristen och tycker att det är på tok för mycket muslimer på Ko Lanta. Hans pappa sköts av två skithögar för 15 år sedan men de kom undan för på den tiden, hävdar Rocky, var det ingen ordning i Thailand alls. I alla fall inte för de fattiga.

Marilyn Marilyn lite närmareGåsmarsch

TVÄRTOM

En gång, när jag bodde i Jokkmokk, talade vi alltid om hur förbaskat kallt det var.

” Det är kallt idag” sa vi hela tiden och i tusen olika variationer. Den bitande kylan gav en fin sammanhållning. En gemensam belägenhet. Det var väl inte lika dramatiskt som att sitta i ett skyddsrum medan bomberna får allt att skaka.

Kylan var lagom mycket hemsk. Mysig som en lovikkavante.

Här på Ko Lanta talar vi också mycket om temperaturen. Det är som i Jokkmokk fast tvärtom.

”Det är Varmt idag.”

Träffar ett ungt sympatiskt par, Malin och Nicklas samt deras 1-årige Jesper (han är inte ett av alla dessa barn som ständigt ylar) och de har plåtat Varanen! Ger dem genast mailadressen till min webbmästare Hans för den där bilden bara MÅSTE ut på bloggen. De lovar att försöka skicka den. Nätverket på hotellet är inte pålitligt.

Jullan lyssnar på Pod-radio. Hör på Micke Bindefeldts sommarprogram och jag begriper inte varför. Jag får ju bara komma på ”hans” fester när det behövs så mycket folk, typ invigning av Estlandsfärja, att han måste bottenskrapa sitt kartotek för att tillställningen inte ska verka gles och dyster.Dessutom; han är väl entreprenör och inte berättare?

Den tid vi lever i är verkligen entreprenörernas marknad.

Sälj din själ och köp en Rolexklocka.

Men allvarligt, är det inte alldeles särskilt hett idag?

Varan! Äntligen!

1 2 3 6
Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Greven: 19-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 28-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 37, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Maria: Träningsbästis i trakten av Jättendal och Gnarp. Enastående syntolkare av film.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter