Träning

1 2 3 28

EN VANLIG DAG, PLUS EN STÖLD, I STOCKHOLM

Vaknar till ljudet av barnvagnar som rullar på gatsten. Mammor och pappor lämnar på intilliggande dagis och de har sådana där hurtiga och lätt skuldfyllda röster. Kanske har de dåligt samvete för att de lämnar sina barn, är sena till jobbet och att livet är som de är. Men varför talar de med sina barn som vore de förståndshandikappade?

Morgonkaffe, en stark Latte och en Surdegsfralla med ost och Italiensk skinka hos Christer.

På väg till Gymmet, någonstans i Tyska Brinken, ringer Urban och föreslår middag. Vilket bra förslag. Vi ska ses 19:00 vid S:t Göran och Draken för att antingen gå på ”Österlånggatan 17” eller ”Pastis” en bit upp i backen.

Stöter ihop med Johanna H., ägare på Serafen, och blir stående en stund i vinden från Riddarfjärden. Hon är en varm.

Ola från Hänt Xtra ringer. Han vill ställa ”Fem frågor” och så den eviga frågan om han får skriva om Maria och jag. Lämnar svepande dunkla svar och hänvisar till artikeln i ICA-Kuriren.

Träffar L8, hon stavar det så, Baker på World Class och sedan tar Linda vid. Vi tränar, jag toksvettas och hon håller i taktpinnen, i en timme. Efteråt dricker vi kaffe och pratar underbart nördigt om musik. Hon berättar om Guns N’ Roses-konserten och sedan kommer vi in på musikbiografier. ”The Dirt” om Mötley Crüe är den värsta och bästa.

Men jag berättar inte att jag snodde en trave pappershanddukar på muggen. Det finns gränser och jag vill inte framstå som den där snåla fan som stjäl pappershanddukarperson.

HANDIKAPPKÖ

Går i regnet, bland sorlande turister och i lukten av stekt, något bedagad, restaurangpotatis till World Class Slussen för att träna med Linda.

1 timme senare, nyduschad och med ömma muskler, möter Susanne. Vi spankulerar Hornsgatan västerut, stöter ihop med Peter Norman, minister i den förra regeringen, pratar en stund och hamnar till slut på Rival vid Mariatorget.

Susanne äter en Rödbetsburgare och jag kallrökt lax med dillstuvad potatis. Vi pratar om ditten såväl som om datten.

När hon följer mig till toan är det kö framför handikapptoaletten.

”Ursäkta, skulle ni kunna släppa förbi en person som ÄR handikappad?” frågar Susanne.

”Men han sitter ju inte i rullstol” säger en, ja, kärring.

Dock släpps jag fram, om än motvilligt.

Att fullt fungerande personer parkerar på Handikapplatser är inget nytt men sällan hittar man så många som INTE är funktionsnedsatta, eller funktionsvarierade som det heter nu för tiden, som framför en handikapptoa.

Sedan går vi ut till vårt bord på trottoaren och fortsätter med det nu vi höll på med.

Jag har fortfarande en bit lax kvar.

STADSHUSETS SKUGGA OCH OM SLÄKTVEGETARISM

Gamla Stans gränder, d.v.s. Västerlånggatan, myllrar av turister och jag känner mig som Indiana Jones huggande en väg genom Amazonas djungel, när jag käppar mig från Järntorget till Apoteket vid Västerlånggatan/Storkyrkobrinken. Vägen hem går längs paralellgränden Prästgatan och den är folktom.

Tränar med min nya PT Linda Frödin Glad på World Class Slussen, hon tar 140 kg i Marklyft och är snabb som en Antilop på 400 meter.

Vi pratar om olika typer av Vegetarianer: Vanlig vegetarian, Lacto dito, Stockholms Vegetarian (ät fisk och kyckling) och så det allra senaste: Släktvegetarian. Det senare är en person som till vardags äter vegetariskt men som vid besök hos föräldrarna, äter, för att undvika bråk och larviga diskussioner tar skeden i vacker hand och äter kött.

Ministrar kommer och går men stadshuset består (gammalt djungelordspråk)

I morgon tar jag Y-bussen Norrut för på Åvägen i Jättendal behöver man ingen Machete.

TRÄNING OCH BRONS

Vinden över Riddarfjärden, varm och kraftig, omsluter mig när jag promenerar till World Class Slussen för att träna med min nya PT.

 

Hon heter Linda och är genast med på noterna när jag förklarar att det inte främst är biffiga muskler jag behöver utan att hitta balansen. När man inte ser marken, golvet eller väggarna kan det bli problematiskt att liksom väga sig själv, bokstavligen, in i tillvaron.

Vi tränar i en timme, hon är bra även om jag hatar att stå på ett ben och göra något slags baklänges utfall med det andra.

Går tillbaka till Gamla Stans T-bana och träffar Felix. Tillsammans åker vi ut till Adrian i Tensta. Han har ett bronsgjuteri och verkstad under ett P-hus.

Adrian har gjutit mitt senaste Fogelbad och jag får Sockerdricka i hela kroppen när hans assistent sätter skapelsen i mitt knä.

Adrian pratar på, medhjälparen skrattar i bakgrunden, serverar mig Turkiskt kaffe och Felix en öl.

Vips har tre timmar gått, det är hur trivsamt som helst men till sist bryter vi upp och går för att äta middag på, förmodligen, stans bästa Indiska Restaurang.

Inget tingeltangel, inga vita dukar, stolar med bedagade sitsar, en storbilds-TV på väggen, skrålig Indisk pop och sist men inte minst: Tunga kryddiga moln av dofter.

Maten, makalöst god, hämtar man vid disken som i en skolmatsal.

Till råga på allt är det väldigt billigt och när vi mätta går över Tensta Torg skriar måsarna över taken och en gubbe, antagligen rätt packad, sjunger eller reciterar, högt och ljudligt på, kanske, Arabiska.

Felix bär Fogelbadet i famnen, inslaget i en svart sopsäck, och förmodligen ser vi ut som rätt Svenniga Jönssonlikamedlemmar, på väg med stöldgods.

1 2 3 28
Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Greven: 19-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 28-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 33-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 37, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Maria: Träningsbästis i trakten av Jättendal och Gnarp. Enastående syntolkare av film.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Kommentarer
Följ mig på Twitter