Vinden är vässad över Djurgården och denna lördag trängs motionärer med flanörer. Gångarna är delvis bara, grusknastrande och fläckvis såphala av is. Vindbyarna för med sig den unika lukten av Park-vår: Svampig jord, hundbajs och svagt av stad. Under Ttäden ligger glansigt grovkornig snö och vägrar ge upp.

Urban och jag har vårat gående gubbseminarium. Det var ett tag sedan sist och vi uppdaterar för fulla muggar. Urban undrar hur den senaste Ring P1-perioden var? Han var i Italien, eller var det Ukraina, och hade inte möjlighet att lyssna.

Jag säger att det levde med både mjukisfrågor som den om huruvida män kan våldtas till hårda spörsmål som Libyen, jordbävning med Tsunami och kärnkraftshaveriet i Japan.

”Men vad är bra Radio?” funderar jag, ”Det kommer allt fler Medarbetare av MVG-karaktär som menar att bra är lika med RÄTT. Det betyder si och så många Procent av det ena och det andra. Allt enligt planen. När de gjort precis som det står i protokollet är de övertygade om att de gjort rätt. Ingen kan heller slå dem på fingrarna och hävda motsatsen. Men FEL kan också vara rätt men för att begripa det måste man känna efter och det är något obekant för duktighetsministrarna”.

Urban fattar genast galoppen och berättar om Robert McNamara. Innan han blev försvarsminister i USA var han vd för Ford. Han beställde som Fordchef en utredning om hur folk ville att en bil skulle se ut. Man drog ett medelvärde och gjorde den ratt, instrumentbräda, inredning etc. som de flesta sa att de ville ha.

Resultatet blev en bil med namnet. Ford Edsel.

Ingen ville äga den bilen och det trots att den var helt RÄTT.

Som försvarsminister gick det också åt helvete för McNamara men det är en annan historia.