Trippar som en balettdansör konverterad till elefant över blankisen på gården. Byvägen längs skogskanten är fortfarande vinterväg. Jag har förflyttat mig 35 mil norr om Stockholm och det märks.

Vrider upp köksklockan och sätter på radion. På den lokala P4-stationen uppmanas lyssnarna att ringa in sina våriakttagelser.

Maria kommer och plockar upp mig för en färd till gymmet på ”Kulturstjärnan” i Gnarp. Medan vi står där i köket och pratar kommer Björn indundrande. Han savar som en vårbjörk och ångar av tillförsikt för han har gått promenaden runt byn och är inte så lite stolt.

Det är många bilar utanför ”Kulturstjärnan” men det pågår visst ett begravningskaffe i Krokarna. Boppen, han som förr hade Macken i Jättendal, morsar från en maskin och Maria och jag gnor på i diverse apparater. Svetten lackar. Ingen musik i högtalarna och det är skönt, bara skönt.

Efter träningen berättas det att denna underjordiska Ungdomsgård, Gym, Teatersalong och Bågskyttebana är hemsökt. Det pågår skumma saker i bio/teater-salongen. Något dolskt lurar därinne. Något som går igen och inte vill släppa taget.

Det var visst en präst med nazistsympatier, en flicka som blev mördad och en förståndshandikappad som blev riktigt illa behandlad. Man har hört konstiga ljud och LAN-ungdomar som försökte sova därinne drabbades av psykiska obehag.

Det skulle ju kunna hända att just de senare druckit för mycket Jolt-Cola och blivit virriga i Cyberspace men oavsett går vi in i den hemsökta lokalen och slår oss ned. Det sägs att det är omöjligt att ta skarpa kort där inne så jag ber Alindo ta en bild av oss där vi förstulna sitter på första bänk och känner efter.

Det var ju bara detta som saknades: Ett hemsökt gym. En andeutdrivare är kontaktad och han jobbar på saken.

Den träningsvärk som just nu bor i mina muskler är emellertid djupt oandlig.