KNOCKIN´ON HEAVENS DOOR
Gränderna är vindtunnlar där glesa skaror av strapatståliga turister drar fram i vindtätt och rågummisulor. Caféer och restauranger demonterar sina uteserveringar. Här hänger man inte, som i Uddevalla, upp skylten ”Stängt för Säsongen” utan flyttar bara in och närmare brasan.
Mammor och pappor skyndar till dagisarna med sina barn. En blind gubbe med kepsen djupt neddragen går ned längs Tyska Brinken, vidare ned under T-banan och ut mot andra sidan längs Riddarfjärden. Den iskalla vinden får vattnet att huttrande krusa sig och högt uppe på himlen, högre än Västerbron och Stadshuset, går Henning Sjöström framför sin Limousine. Han tyder spår i luften och säger något till sin krypkörande betjänt och chaufför.
Alla söker vi en port. Himlen eller gymmet går på ett ut.
STADSPULS
Jullan sitter på sin cykel på väg genom staden och ringer mig när jag promenerar längs Riddarfjärden mot gymmet. Hon berättar livfullt om igår när hon tillsammans med pojkvän och hans familj var på Djurgården-AIK (1-0). Det var full rulle.
World Class-gymmet har flyttat till ett nytt hus och jag irrar medan Jullan pratar på i mitt öra. Detta är en utmaning för simultankapaciteten. Stöter i cyklar, frågar en förbipasserande och hör Hornsgatans bultande trafik allt närmare.
En röst lösgör sig ur bruset.
”Tjena Täppas, det är Mikael Nykvist, ska du till gymmet?”
”Skådespelaren?” Jullan flåsar och fnissar i mitt öra.
”Jo det stämmer” säger han ”Den här vägen är det”.
Sedan säger han att han älskar när jag gör ”Ring P1” och jag kan ju inte ärligt säga att jag sett hans filmer men jag har hört honom läsa ljudböcker. Jullan suckar. Berömmer honom för hans läskonst. Så står vi där och bekräftar varandra och det slår mig att just sådant här aldrig händer när jag går till soptunnan längs Åvägen i Jättendal. Där är det skogen som stoiskt förklarar vem man är.
Säger Hejdå och vi hörs, till Jullan och kopplar ned mobilsamtalet.
Peter och Linda tar stolta emot i gymdörren och Peter visar mig runt i de nya lokalerna. Det här ska nog bli bra. Sedan ror jag som en svettig apa i en timme och tänker ingenting-tankar.
PS.
Lagar en kraftig köttfärssås med färska Champinjoner till hålans alla gullesvin. På P3, hör och häpna, "Tankesmedjan" och Emma Knyckare som vill ha mig som diktator. Love you, Emma och när jag kommer till Göteborg och Bokmässan på fredag kan vi gå undan och så ska du få smaka på min vita käpp.
DS.
DEN BRUNA SMÖRJAN
Går ned genom Gamla Stan på väg till gymmet. Måste sitta i roddmaskinen för att få bort den klibbiga känslan i kroppen efter valet. I gränderna råder en sordinerad och närmast tryckt stämning. Inte sedan Ny Demokrati har vi haft ett Pajasparti i riksdagen. Men de var i alla fall lite kul och kul är inte det första jag tänker på när jag hör namnet Jimmie Åkesson.
På gymmet var stämningen också dämpad men däremot var alla mycket hjälpsamma och öppna. Som ”Det är hårda tider nu och det är bäst vi håller ihop”
Trösttanke: Det finns inget ont som inte har något gott med sig.
ATT KOMMA TILL GYMMET ÄR SOM EN SCHLAGER
Gränderna kokar av turister när jag går till Gymmet första gången efter sommaren. Dieselpruttande lastbilar, ilande sopbilar och välfyllda uteserveringar.
Sommaren är inte slut. Det är bara lite Augusti och tjejerna på Gymmet hejar och hur var sommaren och allt är som vanligt.
Jag älskar mitt Gym. Vänliga Biffar stånkar under stora tyngder, hurtiga yngre flickor och damer i min egen ålder tränar så svetten sprutar. Det råder ingen ålderssegregation och om jag går fel och trasslar in mig i några apparater kommer någon svettig person och hjälper Farbror till rätta.
”Hola Gorditos!” (Tjena tjockisar) Hälsar jag de Spanska killarna i omklädningsrummet och istället för att banka skiten ur mig fnissar de bara.
Allt är som vanligt
Där är den där jättelika servitören från Grand Hotell och Gud nåde den som klagar över en fluga i soppan när han arbetar. Hans överarmar är som Gödkalkoner. Där är den arbetslöse skådisen som sitter i bastun och läser manus i hopp om en roll i en såpa.
Det var länge sedan jag trodde att en konstnär antingen är en plufsig tjocksmock eller en anemisk sparris.
Och det är skönt att kunna böja sig ned och knyta skorna utan att lägga av ett Gubbstön.
I all enkelhet.
- Det är gipset runt arm och hand som muterat till Havarti-ost. Idag ska det av2012-05-11 11:25
- ”Somliga tror att alla blinda kan spela piano”
http://t.co/zmDPc69X2012-05-10 15:41 - "När jag sitter ner och pratar med busschaufförer" Vet inte stadsministern att man inte får störa föraren? #agenda2012-05-06 20:16
- "När jag sitter ner och pratar med busschaufförer" Vet inte stadsministern att man inte får störa föraren?2012-05-06 20:04
Kommentarer