MINNS I NOVEMBER

Havet morrar, vältrar sig och fnyser. Vågorna föser upp drivor av tång och över alltihop en frustande vind. Det är i mitten av November och stranden vid Rävstensudden ligger öde. Vi har varma kläder, sittunderlag, matsäck och en termos med kaffe. Hur många leende sommardagar har vi inte varit här, vänliga vågor, huggsugna bromsar och … Fortsätt läsa MINNS I NOVEMBER

SÖRFJÄDEN ÄR DÖTT MEN HAVET ANDAS

Havet rullar in i korta innanhavsvågor när Maria och jag strosar längs Sörfjärdsstranden. Tång, snöfnas och issplitter. Uppe i skogsbrynet, under tallarna, ligger vinterstängda sommarstugor som larmade musslor. ”Där är någon ute med en båt, kanske fiskar” säger Maria. Annars är det stilla. Under Juli månad ligger här folk på filtar och om det är … Fortsätt läsa SÖRFJÄDEN ÄR DÖTT MEN HAVET ANDAS

INDIEN, DAG 1, I DETTA LIV

Flygplatsen i Qatar är väldig, välordnad och doftlös som ett jättelikt, mitt i öknen, nybyggt växthus. Här ska oljepengar växa ikapp med fotbollsentusiasternas ölstinna vrål. På planet mellan Doha, centralorten i Qatar, och Trivandrum i Kerala, Indien,  super en massa Indier på väg hem från jobbet i Qatar, med pengar som gräs, till. När vi … Fortsätt läsa INDIEN, DAG 1, I DETTA LIV

MITT LIVS KAFFEFLICKA

  Det luktar ruttet sjögräs, bräckt innanhav och är det inte en Ejder som knorrar och går på ute bland stenarna?   Över himlen brummar ett trafikflygplan som förmodligen just lyft från Midlanda.   I bakgrunden mixtrar H med spritköket och gör i ordning kaffevatten.   Vilka kommer att få kaffe först, vi här nere … Fortsätt läsa MITT LIVS KAFFEFLICKA