promenad

1 2 3 26

JÄTTENDAL STOCKHOLM MOTALA SUNDSVALL PODGORICA

Igår var himlen Novemberblå när jag gick runt byn. Landskapet har dragit sig in i sig själv, väntar på vinter och i backen upp längs G:a Riks 13 stannar en Pickup.

Därinne i kupévärmen sitter Stefan Hansson och Löken. De är ute och motionerar sina magar, behagligt ihopkrupna på sätena.

Vi pratar en stund. De kurrar som två gamla bondkatter och allt är lugnt.

Längs Åvägen arbetar en grävare med att lägga ned elkabel. Om några veckor, om inte tjälen hinner före, kommer en annan grävare och lägger ned Fiberkabel.

Samordning är det ingen som kan stava till.

Fortsätter att planera veckan. Först Stockholm, sedan biblioteket i Motala, följt av Sundsvall och inspelning av ”Fogelbergs Ljudbokspodd”, bl.a. med Stefan Sauk och Anton Körberg samt förstås TullaMaja och jag.

På fredag bär det av till Montenegro med Maria.

Det är bara att hålla i hatten och ständigt komma ihåg att någonstans i Världen finns det ett landskap där jag känner mig hemma.

TROTS VÄDRET

Vinden friskar i, en och annan störtskur hamrar mot taket men jag måste ut och gå.

Med nysmorda kängor sätter jag iväg. Luften är lättandad som lustgas men ingen annan trotsar vädret.

Jo en. På Landsvägen/G:a Riks13 stöter jag ihop med Hanna. Hon lyssnar på Tysk Hiphop och Rammstein. Hennes pappa är Tysk.

Hon, som annars är lärare på Gymnasiet i Hudiksvall, berättar om sin orm- och björnskräck. Med pågående älgjakt i skogen är det säkrast att hålla sig på vägen.

Vidare berättar hon att hon fått förfrågan från ett sådant där Talangprogram för att komma och visa sina trollerinummer. Hon är en jävel på att trolla.

”Men det där är ju bara Förnedrings-TV så jag tackade nej. Om det varit Barncancergalan hade det varit en annan sak.”

Jag berättar att jag just läst två musikbiografier. En om AC/DC, där familjeliv, fruar och barn liksom bara inte finns, och en bok om Jimi Hendrix, skriven av hans bror, ännu en som vill tjäna pengar på liket. Gemensamt för böckerna är att det från början är någon eller några som är nyskapande och bara måste göra sin grej. Så snart de börjat sälja skivor och får jättepublik till sina spelningar kommer giriga penninggubbegamar och slår klorna i dem.

Vilket leder över till biljettpriserna på Stoneskonserten i Stockholm på torsdag.

”Det finns biljetter för 7.000 kr kvar men då får man väl sitta snett ovanför scenen och se Mick Jaggers rumpa” sammanfattar Hanna.

Hon fortsätter med sin löpträning och jag klasar hemåt mellan vattenpölarna.

FRÅN GRÄS TILL GATSTEN

Plötsligt är scenbilden förändrad. Från gräs till gatsten.

Driver runt med Felix i Stockholms centrum och på Söder. Han behöver kläder och det är REA på många ställen. Sitter på ett hörnet av butikerna medan Felix rotar bland produkterna.

Det som, minns inte vad det var, kostat uppåt tvåtusen är nu nere på trehundra. Jag vickar takten, alla butiker badar i hiss/affärsmusik.

Det hela är trots allt väldigt avkopplande och det inte minst när vi tar en fika på ”Muggen” i Götgatsbacken.

Man måste ändå se framåt. Vi promenerar till ”Österlånggatan 17” och bokar ett bord till imorgon kväll.

Det är inte så dumt att vara i Stockholm heller.

TRAMPA SNETT MEN RÄTT

Ett grått lock försliter dalgången under svalluft men när jag knatar runt byn spricker förseglingen och en blyg sol värmer nacken. Hejar på andra som är ute och promenerar och väjer för en husvagn som Magnus ställt på vägen medan han städar gården. Allt är som vanligt, söndagsvanligt, men när jag ska passera järnvägsövergången slinker en bil förbi, jag trampar snett och trillar.

”Hur gick det?” undrar en röst, en stämma som låter välbekant fast jag inte kan placera den i mitt inre kartotek av röster.

”Ingen fara, det gick bra” försäkrar jag, reser mig och upptäcker att personen är Åke Stenkvist, studierektor när jag vikarierade på skolan i Bergsjö för en massa år sedan.

Det är hur kul som helst att prata med honom, en riktigt trevlig prick. Hälsar på hans sällskap som heter Marianne.

Han berättar att han varit Kommunchef i Ovanåker sedan vi sågs. Vi pratar minnen och skrattar.

Det är helt OK att falla från vägen, i synnerhet när anledningen är Åke i en BMW.

 

1 2 3 26
Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Greven: 19-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 28-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 37, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Maria: Träningsbästis i trakten av Jättendal och Gnarp. Enastående syntolkare av film.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter