restaurang

HÄNT I VECKAN

Har du varit här många gånger den här vecka?” Undrar Jullan, hennes Engelske pojkvän Charlie och jag slår oss ned för att luncha på ”Formosa” vid Kornhamnstorg.

”Det här är första gången denna vecka.” Det slår mig att mycket hänt under min Stockholmsvecka men ett besök på ”Formosa” har inte blivit av. Förrän nu.

Igår var det promenad med Urban och dagen före det Köttbullar med mos tillsammans med Björn på ”Wirströms”.

Nu möte med Jullans pojkvän. Ett Mågämne, jävlar i min lilla låda.

Han visar sig vara en sympatisk och ödmjuk kille, inga manér utan bara rakt på och trivsam. Jullan berömmer mig för min Engelska och det gör mig stolt.

På söndag återvänder de till London och innan vi skiljs följer de med mig till Y-bussen, den som ska ta mig till Jättendal.

Det är ”Tysken” som kör. Egentligen heter han Micke och det är han som får spader om jag medför Rufus.

”Jag har ju sagt, inga katter på bussen” säger han då med ilsken pondus. Idag är han bara solsken.

Och oj vad det var kul att träffa Jullan, min Gullegris! Men något kort på henne blir det inte. Cornelia Samuelsson fyllde 25 igår och det fanns visst en hel del att dricka=påsar under ögonen.

Hur relativt är inte detta med priser lärde jag mig åter igen denna vecka. Urban, kaffefinsmakaren, köpte 1 kg hela rostade specialimporterade kaffebönor hos Christer medan Felix och jag var på Clas Ohlson i Gallerian och köpte en sprillans ny Mikrovågsugn för 500:-.

På kvällen åt vi, han, Cornelia och jag, middag på en toppenbra Indisk restaurang på Söder. Det var fräscht, rikligt och väldigt gott, allt till en kostnad av 700:- vilket som Stockholmspris får betraktas som ytterst modes.

Smälte maten på sängen och lyssnade på John le CarrésEn perfekt spion”. Så tät, rik på fängslande bilder och till och med här och var riktigt rolig. Att jämföra le Carré med vilken svensk deckarförfattare som helst, speciellt Camilla Läckberg, är som att jämföra en länge reducerad kalvfond med avslaget diskvatten

Ändå är det, som mina föräldrar sa, bättre att läsa Serietidningar än ingenting alls. Det ena leder till det andra, t.ex. John le Carré.

STOCKHOLM, NOVEMBER OCH LÖRDAG

  Julmarknaden på Stortorget, Gamla Stan, är redan i full gång, Det är så trångt i gränderna att Sture Collin, skulptör från Ljusdal, parkerat vid Börshuset och själv kommer och möter mig på Skomakargatan, lotsar mig genom trängseln och strax är vi på väg till Tensta.

  Under ett parkeringshus har Adrian, från Rumänien, sin gjuteriverkstad. Där inne råder ett veritabelt kaos, en ordning som passar Adrian och han är en jävel på att gjuta.

mitt-fagelbad

  Han lägger min senaste bronsskapelse, ett fågelbad, i mitt knä och jag blir alldeles varm i magen. Vi sitter och pratar, Adrian har en spännande historia, medan Sture letar en arm tillhörande en apa. Adrians assistent, också Rumän, letar i bråten och hittar till slut sparken, den som håller ett äpple i handen. Sture brummar nöjt.

  På kvällen kommer Susanne och plockar upp mig, vi går längs Tyska Brinken, tar till vänster vid Själagårdsgatan, höger på Köpmangatan och strax nedanför S:t Göran och Draken ligger restaurang ”Österlånggatan 17”.

  Susanne, som är en av mina äldsta och bästa vänner, har gått och blivit ”Stilikon” i mogen ålder, tycker att min med mockamuddar och armbågsskydd uppiffade Tweedkavaj är jättesnygg. Vi bänkar oss en trappa upp och maten är toppengod.

susanne-jung-och-jag

  Susanne vill ha en Tonfiskburgare och den ska vara genomstekt.

”Men köket tycker annorlunda” försöker servitrisen.

”Allvarligt” säger Susanne ”Jag struntar i vad köket anser i denna fråga.” 

Oxcarpaccio med äggula och löjrom, Cannelloni med Karl Johansvamp och till slut en kula hemgjord vaniljglass samt en Cappuccino.

  Vi har så mycket att prata om, högt och lågt, och några timmar senare släntrar vi längs ned folktomma Köpmangatan. Susanne beskriver butikerna och  deras fönster.

  Allt har stillnat in i en dunkel och tyst Novemberkväll.

MORÖ

  Man måste ha ett mål. Sitter på Y-bussen och tänker: Wienerschnitzel på S:ta Clara med Felix.

Wienerschnitzel

  Och nu är det så. Enkelt, gott och ett surr av folk. Fjärran från Åvägens munktystnad.

pa-s-ta-clara-med-felix

BRONS TILL NESSER

 Turisterna sorlar ute i gränden, någonstans ifrån, kan det vara Stortorget, hörs musik och en munter knackfanfar mot fönstret berättar att nu är Håkan Nesser här för att hämta det Fågelbad i brons som han beställde för en massa månader sedan.


Att göra bronsskulpturer är inte gjort i brådrasket. Först formar jag syntetiskt vax med mina fingrar, jag har det språket i händerna, inte i ögonen, lyckligtvis, och när t.ex. det här fågelbadet var färdigt satte skulptören Sture Collin i Ljusdal en gipsform runt grejen, komplett med kanaler för luft och det s.k. ingjöthålet, härdade och gräddade hela klumpen vid +900 grader. Vaxet rann ut och efterlämnade det utrymme som  fylldes med brons vilket värmts till +1200 grader. När bronset svalnat fräsande i en stor vattenbalja slår man sönder gipset och där, som en blöt och smutsig baby är konstverket. När slagg och knottror tagits bort återstår patineringen.

Jag är spänd på vad Håkan ska tycka om Fågelbadet men han är mycket nöjd. Det ska stå på Furillen, en udde på Östra  Gotland där han och hans fru Elke har ett hus.

Vi sitter och pratar en bra stund varpå han plockar fram en tygkasse, en sådan som miljömedvetna människor har med sig till affären för att slippa plastkassar, packar ned Fågelbadet, tackar för sig och försvinner ut i gränden.

Mot kvällskvisten, varför säger man kvällskvisten, kommer Urban och möter mig i Tyska Brinken. Jag kommer från gymmet, har suttit i roddmaskinen en timme och är hungrig.

Urban har bokat bord, samma som vi hade förra gången, på restaurang ”Österlånggatan 17”, strax nedanför S:t Göran och Draken.

Österlånggatan 17

Hugger in på en perfekt Råraka med gräddfil, röd lök och Löjrom.

Huvudrätten är en ”Surf and Turf” alltså en mör biff och smörstekt Krabba. Ställets egen Bearnaise och Pommes.

Avslutar med en Jordgubbstårta med vispgrädde.

Urban tar en Konjak till kaffet, vilket jag själv avstår, och somnar ändå ett par timmar senare som en klubbad Valross.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Greven: 19-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 28-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 37, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Maria: Träningsbästis i trakten av Jättendal och Gnarp. Enastående syntolkare av film.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter