Ring P1

1 2 3 47

EN VECKA, ETT ÅR, ÄR TILL ÄNDA

Hagabagaren levererar bakelser formade som Tomtar och Pether ger mig en Chokladask. Det är fredag i slutet av en sändningsvecka, i kontrollrummet står en plastgran, och, jodå, om ett par dagar är det Julafton.

Ove lägger ut avsnitt 15 av Fogelbergs ljudbokspod, strax färdig att ladda ner!

A post shared by Täppas Fogelberg (@blindfotografen) on

Ove Jönsson lägger ut avsnitt 15 av ”Fogelbergs Ljudbokspodd” medan Pether Öhlén och jag kör en trål genom nyhetsfloden. Inte mycket fastnar.

Programmet blir lugnt och resonerande, väldigt mycket sex och samlevnad, och, skulle man kunna säga, lågmält angeläget.

Tar 329:an till Jättendal. Luften är klar men marken, frusen gegga, är svårläst med käpp. Går vilse tre gånger men jag har all tid i världen, det finns inga farliga djur och branta stup.

Ringer ett Kalkonsamtal till ICA Starks i Harmånger. Jag får, via telefonen, följa med in i frysen och jodå, där ligger en 5-kiloskalkon och bara väntar på mig. Med ett sjudundrande X-trapris dessutom.

Vid 17-tiden kör Klas-Göran ned mig till G:a Konsum där Amar och Dana bor. Deras dotter Judith fyller sex år och det är en skapligt hålligång, Mellanösternläckerheter och en blandning av bybor och Nysvenskar.

Känner lugnet sprida sig i kroppen. Veckan har varit ett rätt marigt puzzel och det har gått jämt ut.

Tack alla som ringt P1, Pether och Ove, Hagabagaren, Hillevi i Gävle.

Nu ska jag fira helg med Maria. Bara så. Inget om Trumps tokigheter, fittjafallet eller MeToo. Men gärna en skinksmörgås med senap från Apoteket.

HÖGA VÅGOR PÅ ETERNS HAV

Övernattar hos TullaMaja och Hjördis, är både pappa och morfar vilket känns väldigt bra.

Frukost med SR Västernorrland på radion och strax ska TullaMaja, efter det att vi lämnat Hjördis på Fritis, in i deras Morgonstudio och tillsammans med Fredrik Birging och Niklas Axelsson fortsätta med morgonsändningen.

Själv går jag in i grannstudion, träffar producent Pether Öhlén och tekniker Ove Jönsson för att dricka kaffe och förbereda ännu en sändning av ”Ring P1 099-510 10”.

Arash, som avslutade gårdagens program, menade att kvinnor som blir våldtagna får skylla sig själva. Givetvis fick detta påstående många människor att gå i taket och ringa P1.

Den friande domen i det s.k. ”Fittjamålet” rörde också upp känslor.

Alla, även de som har olika åsikter i skuldfrågan, verkar överens om att Polisen gjorde ett taffligt jobb.

När en manlig Polis ringer och jag framkastar frågan om att Polisen kommer att bli mer jämställd och bättre tillvarata kvinnors rättigheter när fler kvinnor blir Poliser, får jag en rejäl skopa ovett av Pether.

Han menar att jag är gubbig, fördomsfull och inte har hängt med i samhällsutvecklingen.

Kanske har han rätt. Min världsbild färgas av böcker jag läst/lyssnat på. Flera böcker i rad har handlat om kvinnor som utsatts för hemska saker medan Poliserna som ska utreda brotten är grabbiga, förminskar kvinnorna och klappar förövarna grabbigt på axeln.

Sedan ringer Bodil och säger att alla pojkar i 7:e klass borde få en ”Fleshlight”, alltså, på vardagssvenska, ett ”Runkrör”.

BÖNHÖRD

När det är Fredag i ”Ring P1”-studion levererar Hagabagarn fem goda kaloribomber. Två till slussen, en till Peter W som är tekniker, en till producenten Pether Ö. och en till programledaren. Oscar, Pethers mans barn, 22, är också med. Tekniker nummer 2, Ove, som för dagen sysslar med något annat kommer in och vädrar över bakelserna.

Spänningen stiger.

En man som arbetat som Tandläkare i Saudiarabien vittnar om ett öppet samhälle där kvinnorna inte kommer till korta. Strax ringer en dam vilken varit Barnmorska i Saudiarabien och då blir bilden en annan.

”Det där landet låter som en solskenshistoria” försöker jag.

”Det kan han (tandläkaren) säga för han är en man” förklarar Barnmorskan.

Hela tiden ligger den planerade Nazistdemonstrationen i Göteborg imorgon lördag och bubblar. Många vill prata om att det pratas för mycket om Nassarna.

Då ringer Ove som är positivt inställd till demonstrationen, spännande att en med verkliga Nazistsympatier hör av sig men när han inte vill kännas vid förintelsens ohyggliga och industriella mördande av Judar: ”Några var det väl som gick åt” säger han skeptiskt, får jag fikabrödet i halsen, allting svajar och jag förlorar för ett ögonblick mitt goda humör.

Då ringer någon annan och tycker att det på sitt vis var skönt att höra en med Nazistsympatier uttala sig. Fram med trollen i ljuset så får vi se om de tål lite sol. Annars är det bara alla utanför denna lilla krets som har synpunkter.

Men i ”Ring P1”får man höra det mesta och på måndag är det Sverker Olofsson i Umeå som tar emot.

Från det ena till det andra: I en krönika i denna dags Hälsingetidningar om en bönestund maskerad till Gospelkväll satt jag och längtade efter att kultorkestern ”The Kristet Utseende” skulle återuppstå. Jag har blivit bönhörd för ett mail berättar att de spelar i Delsbo 4:e November.

Helgplaner? Tja, vad sägs om att plocka svamp? Och slipa vidare på resplanerna till Montenegro.

HJÄRNKIRURGEN I TUNNELBANAN

Ännu en härlig höstmorgon. Lättandad luft och en känsla av rymd.

Över himlen drar ett skränande streck av flyttfåglar. De är helt klar på väg söderut medan jag själv ska färdas Norrut, till Sundsvall, med Jörgen.

Hans bil verkar ha något slags problem. Den låter som en klockradio med tuppjuck, piper och plingar. Han förklarar, om jag förstår saken rätt, att det är tre olika datorer i bilens inre och att dessa apparater för ögonblicket är i konflikt med varandra. Tänker på samtalen vi haft i ”Ring P1” om det allt vanligare Robotsamhället. Men vi kommer fram.

I fikabrödspåsen från Hagabagarn finns det pinfärska chokladbiskvier. Det är en bra början.

Satanism och givetvis Nazistdemonstrationen men sedan ringer ett par ”Utlandsfödda”. De är högt utbildade men kör taxi.

Plötsligt blir begreppet ”Hjärnkirurgen i Tunnelbanan” konkret. I och för sig finns snart inga biljettförsäljare i T-Banan då allt sådant där automatiseras, men principen, är det så att den som inte heter Bengt Olsson utan något med svåruttalbart, trots hög utbildning, har svårt att få arbete i Mellanmjölkens land.

Det verkar så.

Hinner med ett besök hemma hos TullaMaja, gullar med Hjördis och den nya kattungen.

Sedan blir det 329:ans dubbeldäckarbuss åter till Jättendal och Rufus blir glad när jag kommer hem.

1 2 3 47
Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Greven: 19-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 28-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Maria: Träningsbästis i trakten av Jättendal och Gnarp. Enastående syntolkare av film.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter