Sonen N och hans Maggen och deras barn, mitt första barnbarn, är i stan, och det är ingen tvekan, objektivt sett att den lille gossen är övernaturligt begåvad. Knappt ett år gammal hittar han alla farliga saker i lägenheten och spelar trumma med grytor och kastruller i en slags Gene Krupa-tradition.
Vi sällar oss till de horder av käcka människor som ska till Skansen och tar Djurgårdsfärjan över vattnet.
Jerry från Delsbo ringer och berättar om en poesiuppläsning som ska gå av stapeln denna afton i Hälsingland men vi sällar oss ändå till hopen av Lördagslediga som tar sina barn till Djurgården i Stockholm. Jerry berättar att Thomas Tidholm kommer liksom Elisabeth Rynell men att Bruno K Öijer inte kommer. Den senare är enligt uppgift rädd för frisk luft och vill inte lämna sot och rök i Stan.
Erinrar mig hans underbara citat: ” I Telefonkatalogen står alla de dödsdömda i bokstavsordning”
Tråkigt att de inte får höra den rättframma sanningen i Hälsingland.
På Skansen härskar inte döden men där finns en behaglig doft av buffelbajs plus en helvetens massa getingar.
Några timmar senare sitter jag och Sonen N på Den Gyllene Freden och dricker ett par öl. Dotter J tar en kaffe och hennes pojkvän Jack en Cola. Han som verkligen heter Taube i efternamn är den ende som har en direkt koppling till denna legendariska restaurang men då vi är en ytterst diskret familj gör vi ingen affär av det.
Bartendern är skvallrig och berättar om Svenska akademins torsdagsmöten. Ulf Linde är den ende som har tillåtelse att röka. Drabbad av Kol sitter han benlös i rullstol men röka ska han. Lotta Lotass är Radikal vegan och äter bara fallfrukt. Det är en utmaning för kocken att skapa en trerätters av fallfrukt. Kristina Lugn sitter bara och föser maten fram och tillbaka över tallriken utan att äta något. Horace är socialt kompetent och Peter Englund är ung och käck.
Det är lördag i Stan men imorgon reser jag med Sonen N och hans familj åter upp till Hälsingland.
Kräftorna väntar.
Och som Jörgen Widsell sa; det är mycket tuffare att stå utanför akademierna än att vara en del av dem.