BOMBAD I GÖTEBORG

Går i tidiga timmen, klockan är åtta på morgonen, i duggregnet med Arvid Lagercrantz till Park Avenue och Frukostseminarium. Han fäller upp paraplyet och jag tänder min pipa och han sniffar, känner igen doften av Greve Hamilton och säger att hans mormor var kusin med Greve Gilbert Hamilton.

Vi gubbmyser hela vägen till Park.

350 Göteborgspostenläsare är samlade och jag sitter med de andra författarna som ska framträda. Jag är nummer tre vilket är bra för då hinner jag inte bli nervös.

Karin Alvtegen bredvid mig är jättetrevlig och Åke Edwardsson kommer fram och snackar. Jag gillade hans ”Jukebox” och han säger att hans nya är i samma stil. Gösta Ekman är bara intresserad av sig själv.

Nisse Simonsson, den skrivande kirurgen, är drabbande rolig.

Kristoffer, min förläggare pytsar upp kaffe, leder mig till scenen och mitt framträdande är så direkt som jag vill och det lyfter mig ur min sorgsna sinnesstämning. Publiken är med och allt känns skönt och tänk vad lite det behövs för att lyfta mitt manliga ego. Dessutom säljer mina böcker som smör efter föreställningen. Är det fult och okulturellt att vilja sälja den bok man skrivit? I så fall är jag ingen riktig kulturknutte.

Anne Holt är rar men pratar lite obgripligt. Kristoffer förklarar i mitt öra.

Tappar min tunna kofta på vägen tillbaka men det är inte viktigt. Inte nu.

Åter på Mässan förflyter dagen som en bombmatta av ljud. Får beskrivet för mig hur otroligt löjliga och genomspänt avspända paret Billgren ser ut där de står framför vår monter.

F lyssnar på Erica Jong och jag pratar med knasiga tanter och signerar för fulla muggar.

Vi äter varsin gigantisk räkmacka uppe i Skybaren, den kallas Kingsize, och innehåller mer kalorier än vad som är tillrådligt. Samt ett berg av räkor.

Åter på mässgolvet klappar jag Björn Hellberg på magen och han skrattar och säger att han är långt ifrån lika fet som Leif GW.

Vars dotter också skrivit en bok som hon pratade om vid frukostseminariet. Hon lät trevlig, säker och mullig. Pappas flicka.

Nu ska vi på Lind & Co:s middag på trädgårdsföreningen men jag skulle lika gärna kunna krypa direkt i säng. Bombad som jag är av Bokmässan i Göteborg.

3 tankar om ”BOMBAD I GÖTEBORG”

  1. hej Teppas. det var mycket trevligt att få en pratstund med dig utanför bokmässan jag satt utanför entren till Gotia i min jävl rullstol. när jag plotsligt ser någon jag känner igen jag säger till min assisten Ann-soffi där är ju täppas jag måste fram och prata med honom sagt och gjort jag rullar fram och säger är inte detta Teppas. jo det är det får jag till svar vi pratar en stund mycket trevligt. du tar ett piprök. jag väntar på min färdtjänst. kommer hem försöker smälta allt från bokmässan skriver ett brev till Göran Greider som jag träffade inne på mässan i dag måndag sitter jag och skriver ett brev till Täppas, eftersom jag skriver mycket blir det snigel post det är mer personligt. ska försöka få det postat i morgon om jag får hjälp till brevlådan det är i bland trögt eftersom jag är hjulbent,tack för en trevlig pratstund. mvh Roy Mattsson.

    1. Hej!
      Ja det var kul att mötas och att säga ”hjulbent” iställetr för attt bråka OM huruvida det ska heta ”rullstolsburen” eller ”Rullstolsbunden”var genialiskt!
      Huvudsaken man lever. Tack själv hälsar
      täppas

  2. Jag snor också uttrycket hjulbent! Skitbra. Då kan jag säga det till min bror också. Tack så mycket för den, Roy.

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.