Vaknar med en dålig smak i munnen. Konstigt.
Björn bjöd ju på jättegod middag i sitt hus. Ute snöade det som vanligt och medan vi smälte maten, Mozzarellasallad och generöst stark och varm Kycklinggryta med Couscous, pågick meloditjosan på TV. Vi hade inte bespetsat oss på att få en upplevelse som förändrar i grunden eller som får en att uppleva tingen och tillvaron på ett nytt fängslande sätt. Men det finns bra dåligt och dåligt dåligt. Fjantigaste låt vann och det är precis som det ska vara men vem hade skrivit mellansnacken och humorinslagen? Det var riktigt dåligt dåligt.
Människor som invandrat till Sverige och som ska försöka begripa svensk kultur måste ha undrat om de inte valt fel land för hur kul är det att skämta om tortyrliknande förhör? Fråga t.ex. dem som i Egypten under de senaste 30 åren levat under sådana förhållanden. Roligt? Nja.
Det här är kanske ett tecken på att Sverigedemokraterna nu tagit sig in i underhållningsvärlden för det är väl bara Jimmie Åkesson som kan skratta åt något så smaklöst?
Gick hem mitt i natten. Det var tyst ute, underbart tyst och snön knorrade under fötterna men jag hittade inte infarten till mitt hus. Under kvällen hade plogtraktorn byggt nya snövallar som suddat ut vägen mellan Svens gård och vårat uthus. Björn ringde och undrade om jag kommit hem. Hann säga att jag inte hade det innan batteriet tog slut. Efter en stund hörde jag steg i snön. Det var en bussigt påpälsad Björn som givit sig ut för att leta. Han visade mig rätt väg. Björn är en riktig raring.
Det är inget synd om mig för att jag går lite vilse. Jag hade ju all tid i världen att komma rätt. Synd är det däremot om Rickard Olsson för han har kommit riktigt fel.