Färdas med TukTuk på skumpiga grusvägar mellan gummiplantager, ananasodlingar och bananplanteringar till en avsides belägen strand. Närmare havet små enkla bungalows där backpackers sitter och petar kackerlackor ur sina kalsonger till tonerna av reggaemusik och palmblads sus.
Vaggas av vågorna i skuggan under ett pinjeträd. Lyssnar på ”Utslag av oro” av Mark Haddon och kommer en bra bit in i berättelsen då ett väldigt egendomligt ljud fyller upp luftrummet. Det låter som en ihärdig 8:e-klass som fått i uppgift att fila på kopparplåt av en nitisk slöjdlärare. Det är ett helvetens filande. Givetvis är det Cikador och med tanke på det oväsen de framkallar måste dessa vara något slags King Sizehoppor.
Återvänder till Nopparat Tara, handlar spett med grillade godbitar och nudelwok från små stånd. Plus bananpannkaka och alltihop är så billigt att man skäms. Sitter på stranden och snaskar.
Jullan och H går för att få massage medan jag promenerar med Greven till ett stånd med fiskpedikyr. Jag sitter och dåsar i hettan, lyssnar på Thaipop medan Greven har fötterna i en balja. Små fiskar, som av någon outgrundlig anledning älskar att gnaga på fotförhårdnader, gör hans fötter släta som babyrumpor. Imorgon, när fiskarna smält hans valkar, ska jag gå dit och få samma behandling. 150 Baht (mindre än 40 kronor) för hela kalaset och så här i efterhand undrar jag om de små fiskarna nu fått hesa röster, blivit uppkäftiga och börjat svära av hans avlagda pubertetshudceller?
