Kaffe på sängkanten, plöjer DN lika noggrant som en Grävling slår till mot en soptunna. Allt granskas och den 22:a juli lägger sig över allt som en giftig dimma.
Greven kommer in i muggen/badrummet när jag duschar och slår en kraftfull morgonbåge.
”Det var idag precis ett år sedan som Breivik slog till” säger jag medan jag tvålar in kroppen.
”Fy Fan” säger Greven med eftertryck. Paus.
”Visst skulle du vilja ha en sådan här hård och fin stråle också?” undrar han retfullt.
Ok, visst, jag önskar att jag hade tjockt brunt hår också och inte behövde tänka på Kukkolaforsen, eller i svåra fall, på Niagarafallet för att urinen ska komma.
Läste att Tage Erlander, när Stalin dött, uttalade sig att den Sovjetiske ledaren hade varit en fin och bra kille.
Många får sitt värde förstärkt sedan de dött men om Breivik skulle lyckas hänga sig i sin cell; skulle någon, utom den mest vrickade extremist, då uttrycka sin sorg?
Hade bestämt mig för att inte läsa dödsannonserna men likväl, det är som ett knark, tar jag del även av dem.
En affärsgubbe som varit i smöret har seglat vidare endast 67 år gammal. Hans bana beskrivs som något sjusärdeles lysande. fixade och trixade, blev rik som ett troll och mycket inflytelserik.
Inte ett ord om han var en bra pappa eller om han hade förmågan att älska, skapa djupa känslomässiga relationer och behålla dem. Varför hyllar man konsten att avskärma, blockera och gå över lik för att uppnå framgång. Money talks.
Det var idag för ett år sedan som TullaMaja kom med sin iPhone i hägsta hugg och sa att en jättebomb hade briserat i Oslos regeringskvarter. Efter en stund sa hon:
”Och nu är det viss någon som skjuter ute på en ö.”
Rätt snart bredde en katastrof ut sig i köket.
Ett helt år har frågorna haglat. Galning eller en på sitt sätt medveten högerextremists verk? Och även om offren för serieskytten i Malmö har varit jämförelsevis få, varför har inga statsmän gråtit i Malmö?
Det sägs att Astrid Lindgren på slutet medan hon levde varje dag ringde sin syster och inledde genom att säga:
”Döden, döden, döden.”
Med mitt logiska tänkande inser jag att jag borde sluta röka men likt förbannat sätter jag mig på bron och stoppar majskolvspipan med Greve Hamilton och fyrar på.
Tänker:
”Döden” men kommer inte längre.
Läste det också idag om hur många politiker uttalat sig positivt och andäktigt om världens galningar när de dött.
Läste några dödsannonser också…
Tänkvärt Täppas.
Jag kom o tänka på salig Astrid…vår underbara sagotant, när hon talade i telefonen varje morgon med sin älskade syster ddom också var ”upp i åren kommen”…de hade inte så mycket nytt att berätta om,,,men började alltid ”DÖDEN..DÖ”…så kloka de va…döden dö…!