SJÄLVHJÄLP I SNÖ

Åter i Jättendal går jag runt byn, vägarna nu försedda med snöplogkanter, och jag möter ingen annan än mig själv. Folk betalar för dyra kurser som ska hjälpa dem att hitta sig själva men här behövs inte mer än en gratis promenad.

Tänk vad snö kan lukta. Allt är på topp ända tills jag kommer hem till gården för då hittar jag inte dörren. -12, tappar känseln i tårna och i fingrarna. Den satans ingången är borta. Jag är förlorad. Kanske borde jag istället  åkt på en sådan där  trivsam kursgård , suttit i ring vilande på mjuka kuddar, druckit té och talat om känslor?

Mitt i detta ringer Greven och är uppriven. Han kan inte lösa en skoluppgift och låter som om han var på väg med bakbundna händer fram till giljotinen.

Alla har sitt.

Hittar dörren, värmen och torra strumpor.

Somnar med Linwood Barclays senaste ”Tro dina ögon”. Reser  i gryningen till  Radion i Sundsvall, SR Västernorrland, och spelar in några Ljudbokstips.

Lunch på King Curry med Peter Wallgren. Alberto har flyttat till Borås med sina Burritos  men den Indiska syltan är så bra att vi kommer på ett programförslag. Promenader och samtal med författare i miljöer betydande för deras  författarskap.

Hör skvaller: Mymlan, Sofia Mirjamsdotter, ska börja  skriva Folkpartistiska ledare för Mittmediatidningar.

Maria kommer upp från Nordanstig, även hon har en inköpslista  och vi genomför, utan krusiduller, köer, stånk och stön, Årets Julklappsinköp. Sundsvall City är behagligt glest, kanske trängs alla ute i Birsta, och inköpen går som smort. Mitt kreditkort får smattra mot olika diskar, Julmusiken strilar och så är saken biff.

LennartBokia vid Vängåvan  har en men  inte den andra  boken jag vill ha men han beställer och skickar. Lennart Bergström är världens vid sidan av bokhandeln i Laholm,  bästa bokhandlare.

Greven ringer igen. Sammetsrösten. Nu är det inga problem, skoluppgiften är löst och han menar att det usla humöret dagen innan bara var en tillfällig svacka.
”Det är genom svårigheterna man lär sig. Är man inte vissa dagar på ruttet humör kan man inte andra vara på bra” Menar han.

Det är så sant som det är sagt. Han har hittat sig själv.

3 tankar om ”SJÄLVHJÄLP I SNÖ”

  1. Jo du påminner om jycken som är snart 16 och inte heller hittar dörren in i värsta fall utan tror att kylskåpet på verandan är dörren. Och jag blev nästan shanghajad av fp också. De behöver nytt ”blod” men politik är något helt annat än att vara journalist eller författare. Det är ett kliv nedåt som jag ser det. Jag vill stanna kvar i elfenbenstornet. Ha en underbar dag annars önskas från den snöfria delen av Sverige.

  2. Livet är hårt på ”taigan”;-), vare sig den är i Hälsinglands urskogar eller i Stockholms innerstad:-), skönt du hittade dörren, aldrig fryser man så när det tar extra tid. Sköt om dig!

  3. Men underbara människa, vilken glädje du sprider! Sen ser jag att du varit på förlagsfest med Dan Josefsson också, en annan av mina favoriter, som var hos oss i bokhandeln för två veckor sedan. Snart dags att byta boktips igen förresten. Har du läst/lyssnat på Gone girl eller Svarthuset? Årets bästa kriminalare enligt mig. Hoppas du får en underbar jul med nära o kära!

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.