Kvällen är len, full av dofter och från Jangards uthus hörs ett uppsluppet sorl. Det är Magdalena och Martin som bjuder på Kräftskiva.
Ett trettiotal gäster, bybor såväl som ”Stockholmare” hinkar bål och pratar. Där är Nicke med sin nya Kärlek, Löken och Kristina Bäckman, Palle Snell och hans käresta Sara, Värdparet förstås och det nya herrskapet på ”Dallas”, jättehuset uppe vid skogskanten.
”Nu tar Löken ett rejält grepp om Kristinas rumpa” säger Palle i mitt öra. Jag älskar att få de små detaljerna syntolkade.
Annars är det väl en utmaning att att 1: vara nykter, och 2: vara blind, på en kräftskiva men det visar sig gå hur bra som helst.
Berg av kräftor, Västerbottenpajer, sallad och ett bröd med både oliver och Mozzarella. Det senare är bakat av nya frun på ”Dallas” och är sagolikt gott.
När vi promenerat hem genom Augustimörkret kliver Greven av Y-bussen och förärar oss med sin närvaro. Han har varit några dagar i Stockholm och tänker nu stanna fram till derbyt mellan AIK och Djurgården.
Lördag morgon och det är uppbrott i luften. Den här sommaren, denna magiska gåva, håller på att ta slut. Sommargrannen visslar maniskt. Han har väl resfeber då de ska återvända hem till sitt och ikväll vinkar vi av H som återvänder till arbete och plikter i Stockholm.
Greven, Rufus och jag samt en trave Gorbis håller ställningarna.