Ett obönhörligt strilande kallt regn hamrar på taket. Rufus går ut på trappen, skakar på huvudet och går in igen. Jag förstår honom, det är en dag som gjord att sitta vid brasan och läsa romaner, eller som katt, att ligga ihoprullad och kattmeditera.
Klär mig varmt och med en regnjacka på överkroppen lufsar jag iväg på min promenad runt byn. Vinden drar i kapuschongen och snart har brallorna blivit till våta stuprör.
Något blir fel i korsningen Mellanfjärdsvägen och G:a Riks 13 och efter några hundra meter bromsar en bil.
”Vet du var du är nu?” Det är Vannberg, pensionerad lärare och byns egen Jussi Björling. Han kan sjunga ”Till havs” så man får gåshud.
”Nja, riktigt säker är jag inte.”
”Tänkte väl det för nu är du på väg förbi skolan och mot kyrkan. Det är ju inte så du brukar gå.0”
”Sant, så sant, jag måste ha gjort någon felmanöver borta i korsningen”.
”Ska jag skjutsa hem dig?”
”Tack, men vad jag behöver är att röra på påkarna och kläderna hänger jag upp på tork när jag kommer hem.” Han skakar på huvudet.
Värst vad alla skakar på sina huvuden idag.
Det är ju ett underbart skitväder.