Höst i näsan, höst som nyper i öronen och höst som lurar bakom varje utvuxet grässtrå. Nedfallna löv och från skjutbanan upprymda knallar. Fingervantar.
Det är just precis sådana här dagar det är skönt att inte ha får. Hade man haft det skulle hagen vara utbetad, fåren rymde och en upprörd granne ringde med arga rösten.
Istället har jag något på gång vid köksbordet. Fingrarna knådar och formar, vax, som några led i processen senare ska bli ett fågelbad i brons.
Gustav kommer förbi, sedan han motionerat hunden i skogen, och tar några bilder.