MOT AMSTERDAM

Nej, jag bryr mig inte i vare sig Facebook, Twitter eller något sådant där” säger Y-bussens chaufför när vi under pausen vid Tönnebro värdshus står och pratar i solen som studsar mot den stekheta bussplåten. Jag har just frågat om jag får ta en bild av honom till min blogg, men, det är tvärnobben. Vänligt säger han:
”Jag föredrar det här du och jag gör just nu, står och pratar direkt med varandra.

Mannen är värd all respekt för detta men han vet inte att jag brutit mot bussreglerna, varför är allergiker så hysteriska, och att min katt Rufus ligger och sover under mitt stolsäte. Ingen får ett enda anfall, alla är glada och bussen rullar vidare.

  Greven möter  vid Klarabergsterminalen. vi äter en luguber hamburgermåltid på Max och knallar hem. Han hjälper mig att packa.

”Den här t-shirten passar du skitbra i.” Det är den där med en dödskalle i silver, ett kranium som bär en svart hatt.

Herregud, vad patetiskt, en gubbe på 65 reser till Amsterdam med sin gubbkompis och på överkroppen har han en dödskalle-t-shirt.

Taxin kommer 05.00 i morgon bitti och en sak ska man komma ihåg, detta är en konstresa och inget annat. Äntligen ska jag få komma till den stora Hieronymus Boschutställningen.

Med med tanke på att man är pensionär kan man ju alltid tänka sig en avstickare till Keukenhof och de oförglömliga tulpanodlingarna.

En tanke om ”MOT AMSTERDAM”

  1. Hej! Vad trevligt med en resa till Amsterdam! Min syster var där för en vecka sedan. Hon var till Keukenhof och tyckte det var fantastiskt.
    Roligt att höra om Y-bussen.
    Hej svejs från Ulla

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.