FONTANA DE AMOROSA ÄR BARA BLAHA BLAHA

Fågelskådare, eller är de sluga äggtjuvar, som också bor hos Gregoria, Britter, Fransoser och Tyskar, sätter iväg fullastade med kameraobjektiv väldiga som Boforskanoner, tidigt på morgonen på väg mot Nationalparken Akámas.

Morgonens syrliga luft värms upp av en väldig sol när vi själva gör oss i ordning för en långpromenad genom Akámas. Målet är Fonta de Amorosa, Kärleksfontänen, längst ut på den Västliga udden.

Möter några Ryssar. De är iförda t-shirts på vilka det står saker som ”Go wild and crazy in New York” och ”Today I´m too old to die young”.

På min t-shirt, snabbt dyngsur av svett, finns bilden av en Bosnisk moské och ortsnamnet ”Trebinje” i Kyrilliska bokstäver.

Oj vad vi går. Det är nästan en mil till Kärleksfontänen och när vi utschasade kommer fram visar det sig att det lilla mytomspunna stället är igengleggat med massor av rutten tång.

Det kanske är en fingervisning om att kärlek inte är någon lätt sak. Men Maria och jag har det bra.

Och det är skönt att bara gå och gå, pausa, äta frukt, dricka vatten och röka Greve Hamilton.

Kommer hem, fläskbränd, och kliver ned i havet.

En tanke om ”FONTANA DE AMOROSA ÄR BARA BLAHA BLAHA”

  1. Härlig berättelse! Ni har det bra tillsammans märks tydligt! Njut varje minut! Glad Påsk önskar Ulla H

Lämna ett svar till Ulla Halvarsson Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.