Det är +7, skymningen är vårlätt som en akvarell, vägarna bara men rikligt med snö på åkrarna när Maria, Carine och jag åker till Grängsjö för att höra Gunnar Eklund framföra en monolog, en Torgny Lindgrenberättelse.
Det kostar 100:- och för det får man både showen, samt kaffe och Prinsesstårta. Det är inte mycket att bråka om, bara tacka och ta emot.
Gunnar Eklund ikläder sig många roller, gästerna på pensionatet i Norsjö, innehavarinnan Lydia och inte minst Prins Eugen.
Texten vill väl diskutera fin konst v.s. Hötorgsdito, det begriper man ju men nyanser och Torgny Lindgrens säregna finlir försvinner i den bullriga, ja bitvis Åsa-Nisseaktiga övertonerna.
Men vad tusan, vad kan man begära för en hundring en torsdagskväll i Krängsjö.
När vi är på väg till bilen hörs vårystra fågelrop över himlen. Tranor!?