ÅLAR OCH TIGGARE

Har just läst/lyssnat på en makalöst bra bok ”Ålevangeliet” av Patrik Svensson. Den vann fackboksklassen av Augustpriset och det var verkligen rätt bok som vann.

Berättelsen återkommer hela tiden till hans barndom då han fiskade ål med sin pappa nere vid ån. Sedan tar författaren med en på en global exposé och man kommer förstås till Sargassohavet där ålarna utvecklar fortplantningsorgan, föder en avkomma för att sedan dö.

Idag sitter ålfiskare i ödsliga ålfiskarbodar längs Åhuskusten och rullar tummarna. Ingen ål. Så kan det gå.

På 70-talet lade Thomas, Inge och jag långrev i någon av Niansjöarna. Nästa morgon satt inte bara en fet gädda, jesu vad den trasslat till reven, och, till vår stora glädje, en rätt skaplig ål.

Thomas spikade fast den i bron, tog en hovtång och drog ”pyjamasen” av den.

Sålunda urtagen styckade han den i bitar, kryddade med salt och curry. Trots att ålen var mer än död hoppade bitarna, ungefär som Mexikanska bönor, i stekpannan. Kvarglömda elektriska impulser fick bitarna att hoppa.

Jag tror inte det ingick i Åhusålfiskarna värld att krydda med Curry men matkulturer utvecklas olika.

Läs boken, den är fantastisk!

Ålar och tiggare har lite gemensamt, möjligen att de rör sig över stora områden, men i helgen besökte jag Stanley i Delsbo och gjorde där en märklig iakttagelse, nu vet jag inte om blinda kan göra iakttagelser men du fattar vad jag menar. Iallafall: Snabbköpshallen var enligt ny svensk standard försedd med en tiggare. Att det i välfärdslandet Sverige nu är vanligt tänker jag inte diskutera, det är bara väldigt konstigt.

I Gnarp, vid ICA Stjärnan har det i över tre år suttit en tiggare. Han glor framför sig, muttrar kanske ett surt hej men rör i övrigt inte en fena. Hur har han stått ut i över tre år med att vara fullständigt passiv? Det är mycket märkligt och inte så lite provocerande.

I Delsbo var det andra bullar. Tiggaren, var uppe och hoppade, rättade till kundvagnar, hjälpte människor med kassarna till bilen och stod i. Han var en del av det som hände och folk blev säkert glada och gav honom en slant.

Vad detta har med ålar att göra är svårt att säga, förmodligen ingenting, men läs boken för den är ljuvlig.

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.