INGEN JULÅNGEST I BJURÅKER

När Maria parkerar bilen, under en isblå himmel, på en åker vid Bjuråkers Forngård får vi ett hugg av stora skälvan. Julmarknadsångest.

”Det är många bilar här” säger Maria och hela projektet förefaller tveksamt men när vi rör oss in mot händelsernas centrum är det lugnt, människor i varma kläder strosar och ögonshoppar, gott om utrymme, och, prisad vare lov, ingen julmusik.

Knallar är det många och jag börjar ackordera med en gubbe som säljer korgar. De fina flätade i pilträ är betydligt billigare än de skrangliga stackare av tunna träremsor. Mina egna korgar där hemma är just sådana i flätad pil.

Maria spejar efter fårskinnsgrejor. Jag behöver ett par fårskinnstofflor som både värmer och är så mjuka att Rufus inte skadas när jag trampar på hans svans.

Handlar några gosegrejor till Ove, han som föddes i augusti, och dörren öppnas till en verklig köporgie. Maria handlar enastående mönsterstickade vantar, vi köper varsina havrekärvar och jag hittar torkat renkött och rökta torkade älgkorvar.

Bland stånden finns Håkan Forslin, Mellanfjärden, mannen som helt enkelt är rullrånens överstepräst. Jag vet vad jag talar om för jag har knaprat mig genom Rullrånens rike och hans Rullrån är de bästa.

”Är vi klara?” Det blåser kallt och Novembervinden är inte snäll.

”Godis, ser något godis?” Och jodå, strax kan jag lägga vantarna på Hallonmarmelad och sådana där smaskiga mandlar.

Det är ljuvligt att komma till bilen, slå på stjärt- och övrig värme.

Fika i Delsbo, vidare till Hudiksvall och ytterligare några inköp.

Vilken dag, och, inte någonstans blev vi överfallna av Julmusik.

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.