Det kan vara prövande att möta hängivna fågelskådare och när vi parkerar strax bortom Sagaliden vid Storsjöns i Nordanstig strand när det drar ihop sig till vår lokala SNF-grupps ”Juninatt” anar man att man förmodligen ska bli gisslan hos gubbar, det är alltid gubbar, som löddrar av namn på fåglar.
Vi, ett 20-tal människor, strosar ned och ut på en udde och jag undrar i mitt stilla sinne när naturobservatörerna ska anfalla. Detta händer inte men så säger någon:
”Där är en gul blomma.”
”Det är en fibbla” säger någon annan.
”Vadå för fibbla?” Undrar den första och får svaret:
”Äsch det finns så jäkla många fibblor.”
Det var allt om naturen denna afton. Vi slår oss ned vid en grillsituation, Maria lägger korvar på gallret medan Carine plockar fram en nybakad sockerkaka med god gegga på toppen. Själv bidrar jag med en termos becksvart kaffe.
Några av gubbarna tar fram små dragspel och en Gitalele, en korsning mellan gitarr och ukulele, medan en annan man berättar om hur han räddade en bonde som en vinterdag gick genom isen med traktor och allt.
Efter en trevande början blir det en faslig fart på spelmännen. Jag ber om ”Igelkottaskinnet” och vi får en svängig sak som får det att rycka i benen. ”Nidälven” följs av låt på låt, vi sjunger med och har det riktigt trevligt.
När kvällskylan kommer smygande packar vi ihop och börjar färden hemåt. Inte ett ord om fågelsorter, jo en gång sa någon ”Storlom” men det hördes ingen.
En fin kväll vi Storsjöns strand.