VÄGEN TILL THE TRIANGLE OF SADNESS

När det visas film i Sundsvall, 6 mil bort, är det bara att ta sig i kragen och nyduschad knalla byvägen ett par kilometer till busshållplatsen utanför brandstationen. Luften är klar men laddad med höstfukt och lövträden är i stort sett nakna. På 29:ans buss, en dubbeldäckare, sitter redan Maria. På väg från en arbetsvecka … Fortsätt läsa VÄGEN TILL THE TRIANGLE OF SADNESS

KRÄFTORNA GÖR VÅGEN, DANSAR OCH LER

Tifany växer upp i en sliten Mexitegelvilla, mamman sticker med en försäkringsagent och pappan, den hopplösa skithögen, lämnar henne vind för våg och drar till någon annanstans när Tifany är blott 5 år. Flickan, som inte är tappad bakom en vagn, plockar kottar och säljer dessa hinkvis till ett kollektiv med rika akademiker. Dessa är … Fortsätt läsa KRÄFTORNA GÖR VÅGEN, DANSAR OCH LER

STÖRRE TRYGGHET ALDRIG FANNS

Läser, eller lyssnar, han läser själv, ”Större trygghet aldrig fanns” av Klas Östergren. Läser inte hans böcker främst för själva storyn, berättelsen, den får man leta, utan mer för stämningen. För att komma vidare, att något verkligen händer, får man tröska genom en massa ludd, bisatser, sidotankar och reflektioner. Plötsligt är jag ändå invaggad och … Fortsätt läsa STÖRRE TRYGGHET ALDRIG FANNS

BRÄNN ALLA MINA BREV

Blöta löv klafsar runt fötterna, det är höst och inte badväder när vi sätter oss i bilen på väg till, jo faktiskt, den första filmen efter Coronan. Det är lördagskväll i Hudiksvall, någon tjoar någonstans och det känns högtidligt att komma in i den popcornluktande biografentrén. Filmen är ”Bränn alla mina brev”, efter Alex Schulmans … Fortsätt läsa BRÄNN ALLA MINA BREV