Böcker

FOGELBERGS LJUDBOKSPODD KOMMER IGEN

Hur vet man om en Ljudbok är bra? Om man inte somnar trots att man befinner sig under täcket och klockan har slagit tolv på natten för ett bra tag sedan, är en säker värdemätare.

Låg vaken sent, mycket sent, med Mikael Niemi som läser sin egen ”Koka björn”.

Blir väckt av Pether, producent, som meddelar att TullaMaja och jag kan börja arbeta med 10 nya avsnitt, tio finns redan på SR Play för nedladdning, och fem ska vara färdiga före Jul, av ”Fogelbergs Ljudbokspodd”.

Hans-Åke dyker upp. Vi ska åka och handla på Starks ICA-hall i Harmånger. Det är 5% rabatt för oss som kommit upp i mogen ålder på tisdagarna.

Med händerna på Hans-Åkes axlar valsar vi runt i affären. Han är som en spårhund vilken fått vittring.

”Jaha, färsk fylld pasta och Ekologiskt mörkrostat kaffe, då går vi den här vägen.”

Under tiden blir det en pratstund med Jack Svensson, dragspelare Gösta Strömbom och Oskar och Elin Vallins farmor.

Stämningen är godmodigt hög, ute regnar det men strunt i det.

HÖSTLJUDBÖCKER

  Efter en dag med konstant hällregn öppnar sig himlen. Försöker ta en bild med kameran, som hela tiden pratar, säger ”Väldigt suddig”.

  Strunt i det. Ibland är det suddigt.

  Läser/lyssnar färdigt på Odile Nunes som läser ”Dagar av ensamhet” av Elena Ferrante. Strålande bok fast bitvis smärtsam.

  Han lämnar henne för en 30 år yngre kvinna och hon går sönder. Just det där med att förlora förståndet, tappa kontakten med verkligheten känns in på bara skinnet.

  Men den slutar ”hyfsat lyckligt”.

  Nu ska jag börja med ”Koka björn” av Mikael Niemi. ”Alla” säger att den är så bra men trist att det är han själv som läser och inte Hasse Alatalo.

TROTS VÄDRET

Vinden friskar i, en och annan störtskur hamrar mot taket men jag måste ut och gå.

Med nysmorda kängor sätter jag iväg. Luften är lättandad som lustgas men ingen annan trotsar vädret.

Jo en. På Landsvägen/G:a Riks13 stöter jag ihop med Hanna. Hon lyssnar på Tysk Hiphop och Rammstein. Hennes pappa är Tysk.

Hon, som annars är lärare på Gymnasiet i Hudiksvall, berättar om sin orm- och björnskräck. Med pågående älgjakt i skogen är det säkrast att hålla sig på vägen.

Vidare berättar hon att hon fått förfrågan från ett sådant där Talangprogram för att komma och visa sina trollerinummer. Hon är en jävel på att trolla.

”Men det där är ju bara Förnedrings-TV så jag tackade nej. Om det varit Barncancergalan hade det varit en annan sak.”

Jag berättar att jag just läst två musikbiografier. En om AC/DC, där familjeliv, fruar och barn liksom bara inte finns, och en bok om Jimi Hendrix, skriven av hans bror, ännu en som vill tjäna pengar på liket. Gemensamt för böckerna är att det från början är någon eller några som är nyskapande och bara måste göra sin grej. Så snart de börjat sälja skivor och får jättepublik till sina spelningar kommer giriga penninggubbegamar och slår klorna i dem.

Vilket leder över till biljettpriserna på Stoneskonserten i Stockholm på torsdag.

”Det finns biljetter för 7.000 kr kvar men då får man väl sitta snett ovanför scenen och se Mick Jaggers rumpa” sammanfattar Hanna.

Hon fortsätter med sin löpträning och jag klasar hemåt mellan vattenpölarna.

STILLA DAGAR VID RIDDARFJÄRDEN

Janne E plockar upp mig i Gamla Stan och en pratstund senare är vi på Hagabergs Folkhögskola i Södertälje. Godmodig frukoststämning i matsalen Det är precis som när jag gick på Bollnäs Folkhögskola för en massa år sedan men det är mer grönsaker nu och inga jätteburkar med kaviar och messmör. Förpackningar som hade bulliga kragar av härsket smör och intorkad kaviar/messmör.

Föreläser för en grupp synskadade. Vana och erfarna synskadade som de är kan jag gå in på finliret.

Kravet på lyckokänslor plågar ofta seende och det är inte lättare om man är blind. Fan ska vara lycklig och konsten är att acceptera de grå mellanlägena. Det är aldrig lördag hela veckan.

Riddarholmen! Hur mår du idag? Själv är jag på väg till gymmet.

A post shared by Täppas Fogelberg (@blindfotografen) on

När jag lite senare går längs Riddarfjärden och den friska lukten av kallt sött vatten i vinden som drar i kepsen är jag uppåt. Jag försökte beskriva den där känslan under föreläsningen, jag är ju på väg till gymmet, att det inte är för att bli biffig som jag tränar. Det är för att hitta balansen i kroppen och på så vis få lättare att hitta i tillvaron.

Linda, min PT, möter i dörren och strax är vi igång. Mest ben. Imorgon blir det Core och grejor.

På Pressbyrån i Tunnelbanan är damerna så glada att jag köper två nybakade kanelbullar. Handlar mat på Munkbrohallen.

”Trattkantarellerna är billiga” säger Amin, min favoritledsagare i affären ”bara 50:-/kg.”

”Sådana plockade Maria och jag gratis i skogen Väster om Jättendal i söndags” skryter jag.

På vägen ut ur affären dyker Ann upp.

”Vad säger du om Nobelpristagaren?” undrar hon förväntansfullt. Men jag, mitt kroppsfixerade elände har varit och tränat.

”???”

”Det blev Ishiguro, har du läst honom?”

”Ja, faktiskt” säger jag lättad över att jag faktiskt gjort det. Men Ann är ett strå vassare.

”När Colin (Nutley) gjorde en film på en av hans noveller var jag inblandad.” Ann är filmekonom.

”Så du kan säga” undrar jag.”och då sa jag till min synnerligen gode vän Ishiguro osv.”

”Precis!” Säger Ann och skrattar bullrande.

 

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter