Konst

1 2 3 10

ELEVUTSTÄLLNING PÅ KONSTFACK VID TELEFONPLAN

Oj vad jag blir glad över att tillsammans med Martin besöka Konstfacks Elevutställning. Läste om den i DN och blev nyfiken.

Hur skulle stämningen och elevarbetena vara idag? När jag var 16 låg Konstfack vid Gärdet och deras fester var ofta kul. De sålde billig öl till en minderårig och allt var okonventionellt, och för att citera Blå Tåget: ”liksom i rörelse”.

Idag är det inga målningar med demonstrationståg och uppmaningar att ”Göra Chilisås av Chilejuntan”.

Martin är bra på att beskriva utställningen och idag, precis som tiden i övrigt, att handlar det om  att förändra världen på ett personligt plan.

Konsumera ekologiskt och vara aktsam på de egna känslorna.

En del är pretentiöst och närmast navelskådande, men så ska det väl vara på en elevutställning, medan annat är utåtriktat och griper tag.

Elis, som ser min vita käpp, griper tag i min arm och berättar om ett doftprojekt hon har i källaren. Vi följer henne genast dit och jag får sticka ett plaströr i näsan samtidigt som jag trycker på en gummiboll. Olika dofter strömmar in i min näsa: Kanel, Nejlika, Vanilj och en tröja hon haft på sig medan hon flängt runt och svettats. Parfym, textil och svett.

Det är helt underbart och jag är så glad över att vi tog oss till Telefonplan denna strålande Majdag.

MOONDOG PÅ RÖNELLS

Moondog. Var har jag hört det namnet. Bekant men ändå inte. Nyfiken.

Det är tidig kväll när Martin och jag går över broarna, genom ett Kungsträdgården som badar i snö och tystnad, vidare över Norrmalmstorg och upp längs Birger Jarlsgatan, förbi Stureplan och så är vi framme vid Rönells antikvariat.

De, kanske ett 50-tal, som samlats denna kväll kan Moondog på sina fem fingrar.

En flicka spelar piano och en äldre man, själva Moondoglärljungen, klädd i kaftan, långt grått skägg, spelar på en egendomlig trumma, en låda av något slag samt bjällror.

Ibland låter det som om han klämmer på en groda.

”Hoppas den inte är utrotningshotad” viskar Martin.

Musiken är trippande och munter. Stumfilm eller som Erik Satie på Speed.

Improvisation är det inte tal om. Varje ton och ljud är nedskrivet i notbladen. Man förstår att själva Moondog, som seglade vidare -99, var perfektionist.

Detta är adepter som framför Mästarens verk.

Tankfulla går vi tillbaka genom staden, snubblar på is och snöklumpar, pratar om kvällens musik och andas den kyliga kvällsluften.

Moondog? Sa du Moondog? Jo men visst, jag har hört hans musik. Den är verkligen fängslande.

KONST I SNÖ, STANLEY LORENTZEN STÄLLER UT PÅ GALLERI ”316 KUBIK” I HUDIKSVALL

Hudiksvall badar i snö. snöplogkanter, väldiga snöhögar och när Maria parkerar bilen känns det osäkert om vi kommer att hitta den igen, nål i höstacksyndromet, sedan vi besökt Stanley Lorentzens utställning på Galleri ”Galleri 316 kubik”.

Det hör inte till vanligheterna med blinda som går för att beskåda tavlor men jag har, kan man säga, växt upp med Stanleys helt igenom originella bildvärld och ,med hjälp av Marias raka syntolkning kommer bilderna till mig.

Mycket folk är det på vernissagen, kompisar jag inte träffat på årtionden, och stämningen är munter och varm.

GA, frontman i ”Västerbrokören” säger, mästare som han är på drastiska formuleringar, apropå Stanleys konst:

”Det är som en snubbe med tummen mitt i handen utrustats med en järnvilja.”

BRONSUTSTÄLLNING PÅ VÄSTERLÅNGGATAN

Det är ett betydande lass med Bronsföremål som Martin och jag kånkar mot Kaffe- och Glassbaren vid Västerlånggatan 67. Några gånger måste vi pausa, andas ut och sträcka på fingrarna.

Marianne, Kristina och Gabriel hjälper Martin att få alla saker på plats.

Jag är spänd. Kommer någon att komma? Vill människor mitt i värsta Julruschen stanna upp?

Först kommer Anna Khemi, Rullrånens Översteprästinna, bördig från Murjek men boende i Solna.

Med sig har hon en hel kartong med nybakade Rullrån!

Sedan kommer L8 Baker, hon stavar namnet så, Jan Hannerz, Pia med flera.

Katarina Ewerlöf och Nisse har med sig en röd ros medan Urban har med sig sin gravida Masha. Dessutom köper han en fin Bronsfigur.

Så mycket oro och spänd förväntan men nu är den lilla ”Popup”-utställningen över, och, det gick väldigt bra.

Marianne och Kristina betygar att de gärna vill ha utställning igen på sitt ställe.

Kanske blir det dags för en ”Vårsalong”.

1 2 3 10
Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Arlindo och Carine: Efternamn Gomes, svåger resp. syster till Maria.
Martin: heter Nilsson i efternamn, pluggar till lärare och är min ledsagare i Stockholm.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 26-årig dotter och webbdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
No images found!
Try some other hashtag or username
Följ mig på Twitter