HANS WAHLMANS BEGRAVNING

Klockorna slår genom sorlet, kyrkan är full, Maria och jag sitter någonstans i mitten, och tystnaden kommer först när Signe Präst säger att det nu är dags att lämna över Hans Wahlman till Gud och evigheten. Han det handlar om befinner sig som aska i en urna därframme på ett bord, tillsammans med ett fotografi, … Fortsätt läsa HANS WAHLMANS BEGRAVNING

NÄRA ÖGAT

Det löper en väg, den slingrar sig genom landskapet och den är, jävla väder, blöt och slipprig. Det har snöat, regnat, frusit och så regnat igen. Egendomligt nog doftar det nästan vår, det är inte klokt, men den här midvintern är vädermässigt rätt skruvat. Jag följer den vittrade snöplogkanten, passerar kyrkan men den knöggliga issörjan … Fortsätt läsa NÄRA ÖGAT

GALLERI LITEN TÄPPA

Medan snön yr runt knutarna är det varmt och torrt på Galleri Liten Täppa. En gång i tiden brukade jag teckna, snida i trä och tillverka små väggskåp. Nu, när ögonen inte fungerar, har jag fortfarande ett språk i händerna och med detta får jag utlopp för min lust att skapa. Pizzakartong och ansiktsmask Dörrkläppar … Fortsätt läsa GALLERI LITEN TÄPPA

VÄGEN TILL THE TRIANGLE OF SADNESS

När det visas film i Sundsvall, 6 mil bort, är det bara att ta sig i kragen och nyduschad knalla byvägen ett par kilometer till busshållplatsen utanför brandstationen. Luften är klar men laddad med höstfukt och lövträden är i stort sett nakna. På 29:ans buss, en dubbeldäckare, sitter redan Maria. På väg från en arbetsvecka … Fortsätt läsa VÄGEN TILL THE TRIANGLE OF SADNESS