Thailand

RESA BLIND

Det går inte att komma runt att jag reser blind. Det finns andra blinda som reser i grupp tillsammans med personer i samma predikament. De har ledsagare och personliga assistenter som hjälper dem till rätta.

Själv är jag blind i en seende värld, min familj hjälper mig tillrätta så gott det går.

Ständigt hör jag repliken:

”Jag tar honom nu.”

Det finns säkert en hel del känslor av skuld och annat i detta men nu är vi inte på en psykoterapisession utan på semester.

Idag har vi transfererats mellan Au Nang och Ko Lanta. Det var inte svårt. Thailändare är i allmänhet extra hyggliga mot dem som har vit käpp. Om jag dessutom låter tungan hänga som en blöt raggsocka, utstöter egendomliga ljud och beter mig som om jag var med i Glada Hudikteatern får jag extra hjälp. Ingen, utom möjligtvis Ryssar, jävlas med en utvecklingsstörd. Greven älskar när jag spelar ”Mongo”. Av någon anledning skäms han inte utan skrattar så han kiknar.

Turister i grupp har för övrigt inte så litet gemensamt med utvecklingsstörda. IQ fiskmås och ett stort hjälpbehov. Guiderna talar också mycket långsamt och nästan bokstaverar varje ord. Det är som om de arbetade på SR-programmet ”Klarspråk”.

När vi kommer till Ko Lanta inträder ett stort lugn. Inga gapiga försäljare eller skrällande högtalarbilar. Det märks knappt att någon bor här.

H och jag får ett eget hus medan Jullan och Greven får ett annat.

Vi går i en natt som är så fuktig att kläderna klibbar och äter middag på en liten trivsam restaurang. Toppar middagen med ett par banankakor med honung och glass.

När vi trevat oss hem i det kompakta mörkret är jag våldsamt kissnödig men går fel när jag kommer in i vårt hus och kissar i brallorna. Då känner jag mig både blöt och blind.

Imorgon är en annan dag.

Trevar i mörker

FÅNGEN I EN CARL LARSSONTAVLA

Att ligga vid en strand på en Ö långt ute i havet och inte ha några bekymmer är verkligen bekymmersamt. Det är som att vara fångad i en Carl Larssontavla fast de härligt rustika möblerna, de vackra textilierna och de stilfulla vaserna med torkade blommor i motljus är palmer och vågors brus.

Man får lust att skvätta sand på en Ryss.

Men allvarligt; efter en vecka går det riktigt bra. Klart att jag fortfarande vill råka sanda ned några Ryssars grillade kycklingar men jag tänker inte på sjukdomar, skattetrycket, klimatförändringarna eller på hur det är att skotta snö och halka på en snorhal isfläck i Jättendal, Hälsingland.

Idag packar vi en liten packning och gör oss klara att under tre dagar vistas i Kuala Lumpur i Malaysia. Flyg med Air Asia från Krabi till KL.

H är rätt samlad men oroar sig för att en köttätande växt redan i Kuala Lumpurs ankomsthall ska böja sig ned över Greven och sluka honom hel och hållen.

AKTIVITETSGARANTI

Vi ligger och dåsar i skuggan på en Ö en knapp timmes båtresa från Au Nang. Vågorna frasar mot stranden. Äntligen har vi landat. Medborgare från det rika landet Sverige har skummat grädden av sitt överflöd, tänkt bort det där med CO2-utsläppen från flygplan och bytt det gråkalla till sol och värme.

Vi kommer från kverulanternas och gnällspikarnas rike. Ett land där inga människor behöver somna hungriga men som går in i väggen, blir utbrända, överviktiga, frossar i elöverkänslighet och drabbas av dunkla psykosociala åkommor och går i aromaterapi och astralhealing.

Plötsligt materialiserar sig en man där vi ligger och fläskar oss. Han bär ett ok som innehåller en hel mobil matlagningssituation. Grillspett med kyckling och majskolvar fräser på grillen och snitsigt skär han upp melon och ananas.

Snubben är uppenbart glad över sitt arbete och jag kan slå mig i backen på att han hamnar vare sig i fas 3 eller blir satt i en aktivitetsgaranti.

Ambulerande restaurangmannen

DEN PERSONLIGA ASSISTENTEN FRÅN HELVETET

När Greven och jag går på Thaiboxning har vi en riktig myskväll. Vi sitter på sköna soffor och det sprutar inte blod och haglar inte utslagna tänder. Det är mest trivsel fast publiken håller ju förstås på att kissa på sig av upphetsning när någon får in en väldigt fin spark.

Bredvid mig sitter en finska. Det är hon som är Den Personliga Assistenten från Helvetet. Kvinnan är rar och skrattar gärna.

Kommer att tänka på ett samtal jag hade i Ring P1. En ung blind bög påtalade att han utan problem fick åka färdtjänst till husmodersföreningens utställning av stora gurkor och osedvanlig praktfulla tomater. När han ville ta färdtjänst till Anarkistiska Blinda Bögars Partynatt var det nobben. Moralen slog till.

Finskan berättar för mig att hon är i Thailand med sin ” brukare”, en snubbe i 40-årsåldern som trillat ned från någonting på jobbet, förstört det mesta i sin kropp fast inte riktigt allt och nu behöver han hjälp med sitt liv. Igår kväll var det på bordell inne i Krabi stad.

Flickorna hade nummerlappar och kunden fick välja. Finnen slog till på nummer 16 och spenderade en timme med henne i något avskilt rum. Finskan berättar att hon under tiden tog en drink, kollade in miljön och pratade med folk. Det var mycket intressant och givande.

Idag, förklarade hon, var hennes ”brukare” lite trött och utschasad men mycket lycklig.

Greven och jagThaiboxning

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Arlindo och Carine: Efternamn Gomes, svåger resp. syster till Maria.
Martin: heter Nilsson i efternamn, pluggar till lärare och är min ledsagare i Stockholm.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 26-årig dotter och webbdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
No images found!
Try some other hashtag or username
Följ mig på Twitter