Y-buss

VÅGA VÄGRA VARA OFFER

  Sitter på Y-bussen på väg Norrut, det är den kattskeptiska Tysken  som kör men jag har ändå  lämnat Rufus hemma hos Greven. Den här transporten präglas av att väldigt många människor som inte är så noga med tvål och vatten sitter tätt ihop och hostar. Antibakteriell gasmask, någon?

Telefonen börjar pipa och surra. Alexandra Pascalidou en av programledarna för ”Ring P1” har fått nog av alla taskiga påhopp, illasinnade mail och dumma tweets.

Hugo från dn.se ringer och frågar hur jag upplever min programledarsituation?

Jag skulle kunna berätta att en dam, som sväller ut över alla kanter, hostar och luktar illa rinner ut som ett smältande glassberg mot mitt säte men jag skärper mig och berättar i telefonen att arbetet med ”Ring P1” är det mest krävande programledaruppdraget jag haft men också det som är mest givande. Folk är på mig över allt och säger uppmuntrande saker, de snuskigt elaka breven lägger jag i papperskorgen men att jag förstås är en vit gubbe som inte kan förstå hur en kvinna med invandrarbakgrund har det.

Samtidigt plockar jag upp en Familjekaka Choklad, bryter isär bitarna långsamt och njuter av varje bit. Kvinnan bredvid mig uppför sig som Dracula när denne konfronteras med vitlök och byter plats.

”Tycker du att jag glömt någon fråga?” undrar Hugo och jag svarar nekande, det är ok, men efteråt kommer jag på att säga det där om att min innersta mening är att jag/man ska undvika att göra sig till offer. Och, jag hoppas verkligen att Alexandra kommer ned på fötterna och fortsätter som programledare.

RESA MED Y-BUSS-ULLA

Nu ska du få vila öronen en stund” säger Ulla, en av bloggens Guldkommentatorer, när vi åter råkas på Y-bussen och hon går av för en bit mat på Tönnebro värdshus.

Ulla och jag

Det är ingen fara med mina öron. Ulla är en baddare på att prata men är så härligt avväpnande att resan längs E4 går fort. Dessutom håller Rufus snattran och det är inte den där kattskeptiska Tyska chaffisen som sitter vid ratten. Det är en fin resa, solen skiner och ute är det +6.

Ulla, som är ornitologiskt road berättar att Kajan har himmelsblå ögon (och ibland går som Alika i korsord), anledningen till att man aldrig ser Duvungar är att Duvföräldrarna inte släpper ned dem från taken innan de blivit stora och att Domherren, enligt hennes mening, är den stiligaste fågeln men att dess sång inte är mycket att hänga i Julgranen.

Vidare pratar vi om att mörka ens vanor vid läkarbesök, själv brukar jag äta tuggummi för att dölja röklukten innan visiten hos doktorn och Ulla, som är diabetiker, dricker Grapefruktjuice i smyg.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Arlindo och Carine: Efternamn Gomes, svåger resp. syster till Maria.
Martin: heter Nilsson i efternamn, pluggar till lärare och är min ledsagare i Stockholm.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 26-årig dotter och webbdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
No images found!
Try some other hashtag or username
Följ mig på Twitter