Kvällen är fuktig och våt när jag halkar med Maria nedför Tyska Brinken, korsar Västerlånggatan och fortsätter ned mot tunnelbanan. Det är snorhalt och vi trippar mellan iskanter, vattenpölar och snömodd. Tyska Kyrkan slår några darriga slag och inte många är ute. Vi trotsar skitvädret och reser till Skärmarbrink och Restaurant Tbilisi. ”Det ska ligga … Fortsätt läsa FRISKVÅRD: BEORGIANSK MAT OCH FLUMMIG MUSIK
HANS WAHLMANS BEGRAVNING
Klockorna slår genom sorlet, kyrkan är full, Maria och jag sitter någonstans i mitten, och tystnaden kommer först när Signe Präst säger att det nu är dags att lämna över Hans Wahlman till Gud och evigheten. Han det handlar om befinner sig som aska i en urna därframme på ett bord, tillsammans med ett fotografi, … Fortsätt läsa HANS WAHLMANS BEGRAVNING
NÄRA ÖGAT
Det löper en väg, den slingrar sig genom landskapet och den är, jävla väder, blöt och slipprig. Det har snöat, regnat, frusit och så regnat igen. Egendomligt nog doftar det nästan vår, det är inte klokt, men den här midvintern är vädermässigt rätt skruvat. Jag följer den vittrade snöplogkanten, passerar kyrkan men den knöggliga issörjan … Fortsätt läsa NÄRA ÖGAT
KÖPA TYSK SALAMI
En man, en hårding klädd i läderkortbyxor, rejäla vandringskängor och en liten fjollig grön filthatt med sidofjäder, presenterar sig som Otto von Schnabelteufel och han är vår lokala guide som tar emot på en parkeringsplats vid Hudiksvalls beryktade alper. Det är han som ska ta oss, även om det innebär fruktansvärda strapatser, in på den … Fortsätt läsa KÖPA TYSK SALAMI