Regnet hamrar mot taket. Vinden drar i äppelträden. Alla har rest och jag längtar efter katten Morris. På radion talar några gubbar om fladdermöss. De har ingen underhållningsambition utan bara sin kunskap och sitt intresse. Det är väldigt underhållande. Läser/lyssnar på Kajsa Grytts ”Boken om mig själv” och den kryper under skinnet. Ytligt påminner den … Fortsätt läsa BOKEN OM OCH AV KAJSA GRYTT
DET EXISTENSIELLA
Vem är jag och vart är jag på väg? Eftersommarens vemod blottlägger frågor om liv och död. Plura har åtminstone skrivit en riktigt storartad rad. Några möts och pratar ”om det där med att vara på väg någonstans”. Själv vet jag vem jag är och vart jag är på väg: Målet är soptunnan och jag … Fortsätt läsa DET EXISTENSIELLA
SORGESÅNG
För att fånga ännu några dagar av den försvinnande sommaren reser vi norrut med tåg. Vagnarna rasslar som en luftkonditionerad tusenfoting genom landskap där allt det gröna är utvuxet och fullpumpat med klorofyll. Allt är mättat, fullkomnat och på vippen att vissna. Det är så vackert och sorgligt att man får en klump i magen. … Fortsätt läsa SORGESÅNG
ÄNTLIGEN
På den tredje dagen åter i stan blir det promenad runt Djurgården och lunch på “Blå Porten” med Urban, en sväng till förlaget Lind & Co för att signera böcker och hårtrimning hos Frida på Saints & Sinners. Slut på raggarbarr och in med en seriös författarlock. Greven ska nattgibba på något spelharmageddon, dricka Jolt-Cola … Fortsätt läsa ÄNTLIGEN