JORDBRUKSVERKET ANFALLER

Det är fredag och ”bara ” +15. Varje morgon den här sommaren har värmen träffat en som en smäll men nu förefaller saker och ting mer normala.

Med tropikvärmen rycks även ledigheten ur min hand likt en leksak som en betydligt starkare unge vill åt. På måndag börjar en period Ring P1 och då blir det andra bullar.

Vad kan tänkas komma upp i luften? Arbetsmarknadsministerns eventuella skuld? Nej, det är ju gammalt. Kanske får vi tillfälle att damma av någon klassiker; vargar, elöverkänslighet eller jordens nära förestående undergång.

Själv skulle jag vilja anmäla vår katt till Jordbruksverket. Den äter levande råttor och möss så det bokstavligen knakar. Jag vet att förbudet gäller när det handlar om att mata en orm med en mus som inte kan komma undan, men jag lovar; ingen mus klarar sig helskinnad från vår sataniska katt.

Hur går det med den traditionella Anglingen på Långfredagsmorgonen? Bra förmodligen. I alla fall för alla utom de levande agn som anglarna sätter på krokarna och för gäddorna som kommer att sluka dessa fällor och sedan ligga i dödsryckningar på den vårmjuka isen.

Vidare skulle jag vilja anmäla skådespelaren Krister Henriksson, men jag antar att brottet sedan länge är preskriberat, för det som han och hans bror gjorde under uppväxten i Roslagen. Han berättade en gång för mig att han och hans bror brukade rycka vingarna av levande flugor och sedan låta dessa vinglösa stackare promenera omkring på pojkarnas erigerade ollon.

Detta hände sig långt före Hembion med 6-kanalig superstereo och folk fick roa sig bäst de kunde. Inte heller fanns det ett Jordbruksverk som anföll fattiga syndare.

KRETSLOPP

”There are nine million bicykles in BejJing” sjunger Katie Melua och ungefär lika många Loppisar finns det på Gotland. Sommargäster ströshoppar prylar, tar med dem till fastlandet, tröttnar på dem och forslar sedan ut de saker de egentligen aldrig behövde tillbaka till ön. Grejorna hamnar på en Loppis och sedan är någon där och köper dem och så där håller det på.

Det är det som kallas Kretslopp.

Dotter J ringer från Gotland, det är den s.k. Stockholmsveckan, och Visby kryllar av ungdomar. Hon berättar att det kostar mellan 2 och 3-hundra att komma in på en ”After Beach” mitt på dagen. Ingen levande musik och ett glas vin kostar minst 80:- men alla är glada ändå men frågan är om alla dessa pengar stannar på ön, tar en enkel till fastlandet eller ingår i Kretsloppet?

BEFRIELSEN ÄR BORTA

Ännu en varm sommarmorgon och H sitter i en korgstol och prasslar med tidningen. Hon läser ”Paganinikontraktet” i DN, det är vinstilla och almens blad hänger sysslolösa och tysta. En humla vimsar runt och jag sitter på trappen och puffar på ett stopp Greve Hamilton.

Funderar på gårdagskvällen när vi åter igen var på middag. När vuxna människor gör saker tillsammans äter de middag och samtalar.

Efter middagen gick vi en trappa upp och satt i en liten sal med timmerväggar. Förmodligen kall och ogästvänlig på vintern men nu ett perfekt rum att dricka kaffe och äta Princesstårta i. Gamla sköna nedsuttna fåtöljer, trasmattor, skugga och inga myggor.

Herrn i huset undrar om jag har semester och jag säger som det är; den här veckan är det lugnt men nästa vecka börjar jag med ”Ring P1” igen.

”?”

”Det är ett radioprogram dit lyssnarna kan ringa för att gaffla om precis vad som helst med en programledare och nästa vecka är det som sagt jag”

’ Han har aldrig hört programmet men brukar lyssna på ”Vinyl” på väg till jobbet.

Han har inte bott i Sverige på många år och är inte så insatt i Svensk Radio och han tillhör inte ens de som knappt kan stava till Radio men som igenkännande skiner upp när de hör rubriken ”Sommar, sommar”

Plötsligt tänds ett ljus i honom och han minns att på 70-talet, när han bodde i Sverige, brukade han älska att lyssna på Kjell Alinge och Janne Forsell. Även jag blir alldeles varm när vi börjar dra olika sketcher ur det underbara programmet som hade underrubriken”Kulturfunk från de befriade områdena”

Vi återupplever de där absurda och gränslösa stunderna vid radioapparaten. Det var tider det.

”Vad hände med dem sedan” undrar han och jag säger att jag inte vet så noga men att Janne Forsell gjorde ett antal reseprogram för TV som nog var bra men rätt humorlösa. Kjell Alinge å sin sida har ibland radioprogram i P2 och de är nog också fina och bra på sitt sätt, han spelar spännande musik, men själv har även han blivit humorbefriad, smackande självgod och pretentiös på gränsen till vad man står ut med.

Idag förvaltas deras humor, den som de på den tiden hejvilt hackade upp ur en lyckans guldåder innan den förslöts, av ”Mia och Klara” och den manliga motsvarigheten ”Mammas nya kille”

PEAK

”Alla dessa dagar som kom och gick; inte visste jag att det var livet” citerar H och jag lägger till

”Det är då det stora vemodet rullar in”

Vinden ruskar om i Almen ovanför fikabordet, en svala störtdyker och K:s kompisar har åkt hem. Det är tyst, så tyst, sorgligt och vackert, och det är helt klart så att sommaren  peakat.

Persongalleri

Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Arlindo och Carine: Efternamn Gomes, svåger resp. syster till Maria.
Martin: heter Nilsson i efternamn, pluggar till lärare och är min ledsagare i Stockholm.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 26-årig dotter och webbdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
No images found!
Try some other hashtag or username

Följ mig på Twitter