BERUSAD BANDIT BET BULLDOG

Har du någon e-postadress så att jag kan maila över de senaste boktipsen?”

  Stanley, som tar emot min fråga, sitter i sin stuga i Delsbo, harklar sig och säger:

”Jag råkade tappa en burk Alcro Lackfärg i datorn för ett par veckor sedan.”

  Så gick det med det mailandet men färgen var visst djupröd.

  Titeln på detta inlägg har inget med själva texten att göra. Den kom bara för mig när jag igår besökte en modern medieredaktion och det visade sig att ingen hade läst Lena Sundströms artikel i söndagens DN. Den som handlade om Danmark av idag, ett land där det nu är ok att säga ”Neger” men helt fel att benämna Pia Kjaersgaard rasist. Många Danskar ser Sverige som ett slags rättrådighetens helvete där man bråkar om namnet på chokladbollar men inte klarar  sin integrationspolitik.

  Det förklenande epitetet PK, Politiskt Korrekt, har ersatts av det lika nedsättande; De Anständiga.

  Men varför hade de inte läst den där artikeln? Hade de fullt upp med att bevaka sina positioner och vara anständiga?

  Och hur kunde det komma sig att Stanley svassade runt med en öppen burk Alcro Lackfärg ovanför sin dator?

  Alltihop är lika dumt som rubriken på detta blogginlägg.

SÖKES: MENTAL TANDTRÅD

Vaknar med en sur smak i munnen.

Att en psykoterapeut, Poul Perris,  intervjuar, TV igår kväll,  partiledare förefaller på papperet som en bra idé men i verkligheten blir det fruktansvärt uselt. Vem hade trott att Fredrik Reinfeldt skulle tala om en känsla av otillräcklighet, oförmåga att bygga och skapa varaktiga  relationer eller att han ibland vaknar  klockan 04.00 efter att ha drömt om att han gått vilse i ett Slott av hemskheter.

Givetvis hade Reinfeldts rådgivare lämnat in en lista på saker de inte fick tala om, vem hade trott annat, och så blev intervjun slätare än en stresskula av alabaster.

Inte heller Jan Björklund  kommer att bryta ihop och erkänna.

Det var riktigt hemsk TV. Varken Journalistik eller Psykoterapi, bara förutsägbart och självgott  kladd.

Snart knackar Maggan Gardtman på dörren. Hon är min Datafröken och hon ska lotsa mig genom Windows 8 för blinda. Jag har en lång trafikstockning, som en seriekrock på Autobahn av olösta problem, och nu ska hon se till att min trafik börjar rulla igen.

Greven förklarar att han hellre skjuter sig i knäna än äter Kassler till middag. Ändå är han inte Muslim.

HJÄLPMEDEL

Det sägs, utan andra jämförelser i övrigt, att Fjodor Dostojevskij var blind under senare delen av sitt liv. Ändå skrev han tegelsstenstjocka böcker med karaktärer nog att fylla en Småstad.

Förmodligen hade han ett koppel av Skrivassistenter. Mästaren utsade sina ord och underhuggarna doppade Gåspennorna i Bläckhornen och skrev.

Nu är det 25 år sedan jag började se så dåligt att jag behövde en Talande Dator. Det var Maggan som tålmodigt lotsade in mig i PC-Världen. Hon skrockade överseende när jag råkade trycka på fel knapp (F11) och hamnade i Panik.

Hon hade sin speciella Pedagogik: Vi brukade ligga i badkaret, det var fyllt med Spenvarm Åsnemjölk, dricka Champagne och äta Jordgubbar. Datorn, den var stor som ett Kylskåp, hade vi för säkerhets skull i en genomskinlig plastpåse.

Det var tider det.

Idag, när min PC kraschat övergår jag till Mac. Dator och iPhone. Jag har just lyssnat på boken om Steve Jobs men inte blivit klokare för det.

Sabina och jag

Det övergår vida mitt förstånd hur en Blind ska kunna använda något så Visuellt baserat som en iPhone men min nya Lärarinna, Sabina, för mig lugnt och fint över Floden, från en Datorvärld till en annan.

Ingen åsnemjök denna gång men när jag klarat en rad Funktioner, duttat och krafsat rätt på skärmen, får jag lägga mitt värkande huvud i Sabinas knä.

”Jag blir tokig” kvider jag.

”Ja ja men det går över” säger Sabina.