promenad

JA TILL HORSGÖK OCH VATTENRALL, NEJ TILL LUPINER

Eftermiddagen går mot kväll, allt i solvarm sammet, när jag med Ann-Kristin och med SNF Nordanstig vandrar ut mot havet vid Strömsbruk.

 

Jag börjar känna igen rösterna, Maria och jag har med samma gäng gått både Ugglevandringar och andra fågelsafaris, och det finns de som är skapligt Fågelaspiga, rabblar fågelarter som Koranverser, medan andra är allmänt naturintresserade.

Min jävla termos läcker ut allt kaffe i ryggsäcken men jag får av Åsa sedan hon levererat en avhyvling för jag inte är tillräckligt trevlig i ”Ring P1” men jag säger bara: Lyssna på Lisa Syren och Anders Eldeman.

Det luktar sött innanhav, örter och buskar.

Jag som i stort sett bara känner till Nötskrika, Hackspett och Gråsparv får höra talas om både Horsgök och Vattenrall. Någon ser en Havsörn medan Ove spelar upp en Gärdsmyg, eller var det Kungsfågel, på sin telefon.

Naturen är härlig men när någon säger Lupiner förstår jag att just i det fallet har naturen gått för långt. Lupiner är fel ungefär som mördarsniglar, blindtarmen och visdomständer.

I vilket fall är det en fin kväll med SNF Nordanstig.

MITT LIV I KARANTÄN

Läser/lyssnar färdigtRachel CusksStunder av lycka”, en makalöst bra bok och tar en, vad annars, en promenad.

Går förbi Wahlmans, den f.d. Prästgården där jag var på ”Öppen ateljé” igår, när Kousar hinner upp mig på landsvägen.

Tackar för fikat som hon och hennes syster bjöd på igår.

”När pratar du i radio?” Undrar Kousar.

”Ja, inte just nu för jag befinner mig i karantän.”

”Karantän?” I Kousars mun låter det som en exotisk Svensk maträtt eller en egendomlig fågelart.

Jag biter mig i tungan. Hur ska jag kunna förklara för ett ensamkommande Afghanskt flyktingbarn de omständigheter som gör att jag för tillfället inte får sända ”Ring P1″.

”Jag är lite fel” försöker jag ”annars är jag inte fel men nu när det drar ihop sig till val är jag fel.”

”Orättvist! Säger hon med emfas.

Sedan undrar hon om jag vill följa med in på gården och dricka en kopp kaffe. Klart jag vill, och gärna en hembakad kanelbulle.

EN MANS VÄG

Solen penslar landskapet men kommer inte åt i skuggorna. Där ligger fortfarande små snöhögar och trycker.

Maria, min Älskling, har rest till Västkusten för att vandra över klipporna, musselskal, taggbuskar och salt hav. Hon påminner mig om Kerstin Wahlmans utställning imorgon.

Går runt byn likt Joakim von Anka i sitt kassavalv. Men här är det inte pengahögar utan spirande gräs och dofter så goda att man kan förlora förståndet.

Pratar med Hans-Åke. Han berättar att han sett två Igelkottar älska på hans trapp. Så mycket taggar men ändå kärlek, vilket vårtecken.

Läser/lyssnar på Ljudboken ”En kvinnas väg” av min nya favorit Harold Robbins. Han var även Jackie Collins önskeförfattare och han kan verkligen berätta en historia.

FIN DAG

Det är så varmt att till och med Rufus vågar sig ut. Nosar på späda grässtrån och spejar efter mus och sork.

Själv sätter jag iväg på promenaden runt byn. På bron över den vårgurglande bäcken kommer Jenny och i barnvagnen har hon sin ett par månader gamla baby.

I Djurstabacken, strax nedanför Hans-Åke, kommer ”Löken” rullande. Stannar och pratar en stund. Han ska byta sina knän i Bollnäs. Det ena efter det andra.

Allt känns så öppet och luktar så gott. Vinterns ostkupa är borta, endast någon liten förskrämd snöhög ligger och trycker i skuggorna.

Två härliga damer, Linea Söderström och Margot Roos, kommer spankulerande nedför RamHans backe strax utanför Stefan Hansson.

Vi står och gafflar en stund och fortsätter sedan åt varsitt håll.

”Hello there” säger en röst uppe vid skogsbrynet. Det är Aloma, Lias svärdotter.

Aloma är hur kul som helst. Hon är Maorier, kommer från Nya Zeeland, med rötterna på Tonga, och på snabb men begriplig Engelska berättar hon att hon nu blivit Svensk medborgare och äntligen kan börja arbeta.

Aloma fortsätter skura Lias veranda medan jag går ned längs Åvägen. Redan när jag passerar järnvägsövergången hörs Rufus miaoa på gården.

Han vill in, den stugsittaren och försvinner, sedan jag låst upp, in till matskålen.

Det här är en riktigt fin dag, som gjord för en promenad och en tupplur.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Arlindo och Carine: Efternamn Gomes, svåger resp. syster till Maria.
Martin: heter Nilsson i efternamn, pluggar till lärare och är min ledsagare i Stockholm.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 26-årig dotter och webbdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
No images found!
Try some other hashtag or username
Följ mig på Twitter