NATUREN VÄNDER BLAD

Går lite fel vid stora granen, och korsningen Åvägen/Riggbacksvägen. Ringer Tullamaja på facetime video, hon ser var jag är, hjälper mig på rätt väg och anmärker samtidigt att det gröna har kommit längre här än där hon bor, i Härnösand. Det gör inget att jag går lite fel. Ingenting gör något när himlen är klarblå, … Fortsätt läsa NATUREN VÄNDER BLAD

EN VINTERDAG

Broddarna knaprar mot isen, det är -12, nyper i kinderna, vinden är bitskt nordlig och jag får Andrévibbar men där han och hans kamrater frös ihjäl på Vitön har jag som morot att komma hem och stoppa några vedträn i vedspisen. Får bräker vid Ramm-Hans Backe och en häst gnäggar nära Maria Johansson och Patrik, … Fortsätt läsa EN VINTERDAG

PLÖTSLIGT KÄPPLÖS, ETT TRETTONDAGSDRAMA

-13, isen lägger sig till rätta över sjön och det nyper uppfordrande i kinderna när jag närmar mig backen upp mot kyrkan. Skärpning, vintern är här. Plötsligt fastnar käppen i en isklump, det elastiska bandet i dess inre brister och käppen faller sönder i 5 segment/rörstumpar. Nu är, som Stanley brukar säga, det kokta fläsket … Fortsätt läsa PLÖTSLIGT KÄPPLÖS, ETT TRETTONDAGSDRAMA

LIVET LÄNGS RIGGBACKSVÄGEN

Snö och regn blåser runt över Riggbacksvägen, en väg så oansenlig att inte ens GPS låtsas om den. Vägen är bitvis snorhal och broddarna ligger hemma på köksbordet. Går fel hela tiden men jag har en morot. Åter hemma i värmen ska jag fortsätta med en dikt. Den börjar så här: ”Vi älskade i ruinerna … Fortsätt läsa LIVET LÄNGS RIGGBACKSVÄGEN