HOS DOKTORN

Sitter i ett av det väldiga Sjukhusets väntrum. En ung kvinna hostar, en krycka klonkar och någon mumlar: ”Hå hå jaja, jag säger då det” Väntrummet är en tidsficka där sekunder, minuter och timmar ligger som skräp och damm i hörnen. Plötsligt ropar någon mitt namn. Det är Gipsmannen himself som för mig in till … Fortsätt läsa HOS DOKTORN

FÖRFÖLJD

Det är något som förföljer mig. En ytterst obehaglig och snuskig lukt. Byter strumpor men lukthelvetet hänger kvar. Det känns som att vara fångad inuti en gammal rutten gympadoja. Inser att det är gipset som börjat stinka. Jag kommer att bli en mycket ensam människa de närmaste veckorna Taximannen som kör mig till stationen i … Fortsätt läsa FÖRFÖLJD