ELEVUTSTÄLLNING PÅ KONSTFACK VID TELEFONPLAN

Oj vad jag blir glad över att tillsammans med Martin besöka Konstfacks Elevutställning. Läste om den i DN och blev nyfiken.

Hur skulle stämningen och elevarbetena vara idag? När jag var 16 låg Konstfack vid Gärdet och deras fester var ofta kul. De sålde billig öl till en minderårig och allt var okonventionellt, och för att citera Blå Tåget: ”liksom i rörelse”.

Idag är det inga målningar med demonstrationståg och uppmaningar att ”Göra Chilisås av Chilejuntan”.

Martin är bra på att beskriva utställningen och idag, precis som tiden i övrigt, att handlar det om  att förändra världen på ett personligt plan.

Konsumera ekologiskt och vara aktsam på de egna känslorna.

En del är pretentiöst och närmast navelskådande, men så ska det väl vara på en elevutställning, medan annat är utåtriktat och griper tag.

Elis, som ser min vita käpp, griper tag i min arm och berättar om ett doftprojekt hon har i källaren. Vi följer henne genast dit och jag får sticka ett plaströr i näsan samtidigt som jag trycker på en gummiboll. Olika dofter strömmar in i min näsa: Kanel, Nejlika, Vanilj och en tröja hon haft på sig medan hon flängt runt och svettats. Parfym, textil och svett.

Det är helt underbart och jag är så glad över att vi tog oss till Telefonplan denna strålande Majdag.

BRONSUTSTÄLLNING PÅ VÄSTERLÅNGGATAN

Det är ett betydande lass med Bronsföremål som Martin och jag kånkar mot Kaffe- och Glassbaren vid Västerlånggatan 67. Några gånger måste vi pausa, andas ut och sträcka på fingrarna.

Marianne, Kristina och Gabriel hjälper Martin att få alla saker på plats.

Jag är spänd. Kommer någon att komma? Vill människor mitt i värsta Julruschen stanna upp?

Först kommer Anna Khemi, Rullrånens Översteprästinna, bördig från Murjek men boende i Solna.

Med sig har hon en hel kartong med nybakade Rullrån!

Sedan kommer L8 Baker, hon stavar namnet så, Jan Hannerz, Pia med flera.

Katarina Ewerlöf och Nisse har med sig en röd ros medan Urban har med sig sin gravida Masha. Dessutom köper han en fin Bronsfigur.

Så mycket oro och spänd förväntan men nu är den lilla ”Popup”-utställningen över, och, det gick väldigt bra.

Marianne och Kristina betygar att de gärna vill ha utställning igen på sitt ställe.

Kanske blir det dags för en ”Vårsalong”.

ALLA HAR SITT

Efter en kall natt blir det dagsmeja, snorhalt, och jag har broddarna på när jag går runt byn. Det luktar nästan vårvinter men det är ju helt fel. Det ska bli mörkare, kallare och förmodligen en hel del snö.

Folk stannar sina bilar för att prata en stund och från Kyrkkurvan får jag följe av Viktor Vallström, legenden.

Han går också en promenad mest varje dag. Annars lufsar han omkring i skogen och skjuter Hare.

”Några blir det väl” svarar han kryptiskt på frågan om hur många han nedlagt men jag får veta att han fyller den slaktade harkroppen med granris och att en Hare räcker till en rejäl middag för fyra. Gräddsås och rönnbärsgelé.

Går hem och tänker på vad jag har för Bronsgrejor att ta med till Lördagsutställningen på lördag 9.12 i Kaffe- och glassbaren Västerlånggatan 67 mellan 12.00-16.00.

Den här ”Bladikonen”, som Klas-Göran borrat och gjutit fast i en sten från Sörfjärden ska vara med.

VILKEN DAG!

Morgonfikar hos Christer på Västerlånggatan och medan jag dricker en stark Latte, mumsar på en Surdegsfralla med ost och Italiensk skinka och halsar en Citronläsk kommer Christer och jag överens om att det blir Utställning av mina Bronsgrejor på Västerlånggatan 67 lördagen före 2:a Advent mellan 12.00 och 16.00.

Träffar TullaMaja som kommer med Hjördis till Stockholms Stadsbibliotek i hörnet Sveavägen/Odengatan. Med sig har hon även inspelningsutrustning så att vi kan spela in Jenny Källberg, vid sidan av Maria i Karlstad, min absoluta favoritbibliotekarie.

Jenny är en fontän av lästips och utstrålar den där bokhungern som borde vara kännemärke för varje bibliotekarie.

Vi talar om skillnaden mellan Ljud- och Talböcker. Bland mycket annat.

TM, Jenny och Hjördis poserar vid en gammal dricksvattenautomat, installerad i Biblioteket, ritat av mannen som även skapade Skogskyrkogården, Gunnar Asplund, redan när det öppnades 1928. Kranen är en diskuskastare.

Lunch på ”Urban Deli”, det är ”Black Friday, folk har just fått lön och det är ett sådant helvetens liv att jag längtar efter en stilla promenad på Åvägen.

Under eftermiddagen fortsätter vi inspelningarna på ”Visuellt Ljud Jungman Jansson” på Brännkyrkagatan.

Det är i deras studios som många Ljudböcker blir till. Vi talar om stort och smått, allt för ”Fogelbergs Ljudbokspodd” och en lustig detalj är den pösiga kudde som finns i varje studio. Det är den s.k. ”Kurrkudden” som inläsarna lägger över magen när magen börjar knorra.