Kändisarna gråter ut i kvällstidningarna då deras Jul i Thailand regnade bort och Fritisresors Lotte Knutsson säger att de inte säljer väder utan resor. Vad skulle de till landet långt borta och göra när det är så härligt här på trakten vid denna tid?

Snön knarrade under kängorna och Tomten kom troget en stund efter Karl Bertil Jonsson och allt var precis som vanligt. Är det någon gång det ska vara som vanligt är det över Jul och nyår. Den som då väljer att sitta i ett hotellrum bland sängkläder som luktar allt mer mögel för var regnig sekund få skylla sig själv och jag hatar att behöva säga det men när vi själva reste till Thailand runt Höstlovet var vädret näst intill perfekt.

En sak som också är lika vanlig som Tomten på Julafton är fyrverkeriet på Nyårsaftonen och dagvilla som vi blivit över helgerna for vi till Harmånger för att handla krut.
Det stod STÄNGT på dörren till raketaffären och en känsla av desperation spred sig i bilen. Det enda jag verkligen avskyr med den Svenska Vintern är annars just kalla bilar och att sitta i en iskall bil och om Nyårsaftonen vara utan raketer är djupt deprimerande. Järnhandeln i Bergsjö var också stängd men innehavarinnan var kvar och satt i godan ro och pysslade med momsredovisningar och annat när vi ryckte upp dörren och kunde köpa våra efterlängtade produkter.

Jag vet att det finns män som sitter i bastun och som med blicken diskret mäter storleken på de andra herrarnas organ medan andra skaffar stora bilar eller kör grävskopa. Själv tycker jag att stolt manlighet mäts i att man på Nyårsaftonen har ett sjuhelvetens fyrverkeri och när klockan närmade sig det magiska tolvslaget klev min äldsta dotter, ja just hon, ut på gården och placerade samt antände en slags rakettårta. Nu ville det sig inte bättre än att tårtan välte åt vårt håll och började skjuta lågt svepande artilleri mot den församlade familjen. Jag vet inte vad det var för dolda aggressioner som på detta sätt kom i dagen men hela familjen  plus äldsta dotterns dragspelsfröken Carina fick kasta sig platt på backen medan raketerna detonerade  strax ovanför våra huvuden med ett öronbedövande dån. Det stack i våra näsor av förbränt krut och hälsovådliga kemikalier och det blev verkligen en Nyårsafton att minnas!

Några dagar senare låter jag den s.k. 10-åringen gå ut med en tändare och några överblivna fjuttsmällare varpå en dam ringde och sa att hennes hund var vettskrämd. Hon sade att en hund hör tio till femton gånger bättre än en människa och hade jag inget hut i kroppen?

Jag lyssnade på damen men sade ingenting om manlig pittmätning, om jakthundar som avlyssnar knallar från älgstudsare utan att blinka utan önskade henne bara ett riktigt Gott Nytt År!

(Publicerad i Sundsvalls tidning januari 2009)

Täppas Fogelberg

Stäng fönster