bok

DET GÅR INTE ÖVER

Hör en person i ”OBS!” i P1 på tisdagskvällen. Han låter fuktigt medkännande på rösten, talar om TRÖSTEN och dess betydelse. Han har hemskt fina synpunkter kring att det behövs massor av tröst, överallt.

  Jag tror att tröst oftast är till för den som serverar den. Det ska kännas skönt för givaren av tröst samtidigt som handlingen bekräftar att utdelaren av tröst är en fin människa.

  Visst; om ett barn trillar och slår sig är det idiotiskt och hjärtlöst att skälla ut ungen för att den är så klumpig, men, om någon ligger för döden och människorna ikring denna säger att; det här kommer att gå över, det blir bättre på måndag ska du se, fast alla vet att döden lurar runt hörnet, är trösten kontraproduktiv.

  Den senare sortens tröst är enbart till för att givaren ska slippa få ångest. Och om den döende ser döden i vitögat kanske denne får ett bättre slut än den som blir lurad: Va? Ska jag dö nu, men vänta nu, de sa ju att jag skulle bli bra.

  Annars då? Jo då, fint, men jag har inte haft tid att blogga de senaste dagarna. Är fullt sysselsatt med att färdigställa boken med arbetsnamnet ”En sång om  Ångermanland” och på måndag blir det full rulle med ”Ring P1” igen.

  En sak till: Ett förbund som samlar människor med en vetenskapligt ounderbyggd diagnos, får 1,7 miljoner av Staten. Det är inte förbundet för dem som tvångsmässigt måste måla Rondellhundar utan en annan självpåhittad sjukdom. Dessa får mer pengar än de förbund som samlar vetenskapligt belagt olycksdrabbade i bl.a. Alzheimerförbundet och Ung Cancer.

FAMILY LIFE/SÅ TUKTAS EN ARGBIGGE

Det sorlar av Julmarknadsbesökare i gränderna men det regnar på Julstämningen. H är i England på kurs med Paul Gilbert med jag håller ställningarna med Greven.

När jag väckt honom tre gånger och han  ligger kvar sms:ar jag hans nattläger: Om du skiter i skolan kan du glömma snus.

5 sekunder senare står han rasande vid min säng och undrar vad fan det är fråga om?

”Du tar inte ditt ansvar och kliver upp utan ligger kvar som en lillunge.”

”Det var inte meningen att jag skullle somna om.”

”Antingen kliver man upp eller också gör man det inte. Glöm snuset.”

Han vrålar, går på, klättrar på väggarna som en abstinent heroinist för att sedan upprörd som en Tjurfäktningstjur storma ut genom dörren.

  Jag fortsätter att skriva på min kanske bok. Vad var på gång?

  Jo, det är surströmmingsskiva på ”Minnets” servering, kommunstyrelsen, ortsbor och turister sitter bänkade när Anton Åhlund, blodig och i trasor, brakar in i lokalen och i hälarna har han en skogstokig ungnazist från gamla DDR. Denne hugger efter Anton med en kniv men Anna griper in samtidigt som de två SD:arna i kommunstyrelsen ställer på Tyskens sida. Ja jösses.

  Ute fortsätter det att småregna och snart kommer Greven hem och ska han då ha en len förhandlingsröst eller en”shoot to kill”-stämma?

  Livet är ett Äventyr och ikväll är det Julfest hos Lind & Co på Svartmannagatan.

EN KVÄLL MED SVENSKA DECKARSÄLLSKAPET

Platsen: Ett hus, på Västra Trädgårdsgatan 11, ett stenkast från Kungsträdgården, som uppfördes på 1600-talet och på sin tid inrymde den till Hovet hörande familjen Banér.

Tidpunkten: Klockan i Jacobs Kyrka ska strax klämta 18.00.

Vädret: En förhållandevis ljum Marskväll, Nollgradigt, får fasaderna att bli Sammetslena.

Övriga tecken: Det doftar Revbensspjäll från Odd Fellows lokaler.

När pusselbitarna lagts på plats framträder bilden av ett Författarbesök vid ”Svenska Deckarsällskapets” månatliga möte. På menyn står väldigt goda Revbensspjäll med Ris och Sallad. Efter måltiden äskas tystnad och jag reser mig och berättar om min nya bok ”Lenins Revben – under Kornhamnstorg”. Stämningen är muntert varm. Här är det inte fult att vara Deckarnörd, Tvärtom, alla församlade Älskar Deckare.

Berättar om min nya bok Lenins Revben – under Kornhamnstorg

När det blir dags för frågor undrar en man hur jag, som hittar på sådana konstiga saker, egentligen ser ut inuti huvudet? Jag tar det som en komplimang och förklarar att jag alltid varit en Dagdrömmare och att jag i Skolan utvecklade detta till den grad att jag aldrig hörde vad lärarna sa.

En dam kommer fram och tackar mig. Hon säger att hon, utifrån det hon hört i ”Ring P1”, uppfattat mig som en dum människa men menar att hon nu helt ändrat sig på den punkten. Hon vevar min hand som en Gammaldags Vattenpump och ur min mun strömmar uppriktigt kända Tack.

Vi sitter kvar några stycken och pratar böcker. Personalen börjar trampa i kulisserna och vi bryter upp. Jag beställer en Droska och tackar för mig.

Nu är det dags att göra Påsk och imorgon reser jag till Jättendal.

METAFORER

Vaknar och slås av att det är väldigt tyst. Är jag död? Nej, tvärtom, jag har vaknat i Jättendal. Lyssnar noga och hör hur vinden sveper längs knutarna.

Anlände igår kväll när Maggan, hon som körde Y-bussen, satte av mig i norra änden av byn och jag kunde gå hem själv. Att komma hem kan vara att promenera på en Byväg, känna lukten av häst och begripa att man passerar ridbanan. Vika av ned mot Åvägen, trippa skyndsamt över rälsen och ta till höger nedanför kurvan, kliva in i ett hus, sträcka ut en hand och känna spiken där nyckeln hänger.

Nisse, min gamle mentor från Nyckelviksskolan ringer, han är mycket sjuk, illa däran, och jag har min Ögondiagnos men vi pratar Inte sjukdomar.

Han berättar om sin katt, den är 18 år och rätt hängig. Sedan pratar vi om böcker.

Nisse vill resa till Istanbul, han har läst Orhan PamuksIstanbul” och säger att han bara skulle vilja sitta där och glo. Som Katten ungefär och så skulle han vilja se Hantverkare som bygger instrument.

Jag säger inte att jag just kommit ut med en ny bok eftersom jag inte har några friex kvar men tänker på några rader ur en recension från Hälsingetidningarna:

Täppas Fogelberg, som delar sin tid mellan Stockholm och Jättendal, har kommit ut med en ny bok. Det är ingen självbiografi den här gången utan snarare

en äventyrlig skröna som pekar finger åt alla de inskränkta näthatare och rättshaverister som han mött och möter som programledare för bland annat Ring

P1.

Lenins revben – under Kornhamnstorg, är en frejdig, lössläppt, humoristisk historia där en del av de frodigt förekommande metaforerna borde ha ansats en del”.

Nisse undrar om jag läst Torgny Lindgren nyligen, det är då jag kommer att tänka på recensionsraderna ovan, och att Torgny Lindgren sägs sky Metaforer som pesten.

Sedan undrar han om Bråket i Göteborg förra helgen. Jag berättar om Orkanbyarna på Twitter och han säger att Gudrun Schyman brukar vara pigg på Genusdebatter.

”Just det!” skrattar jag ”Hon vaknade också till ur en håla någonstans och lade sig i trots att hon inte var där. Hon kan likt ett Tryffelsvin sniffa sig fram och böka upp en Könsmaktsordningsdebatt ur ett kilometertjockt Jordlager.” Skit också, där kom en Metafor igen.

Vi säger Hejdå och det är dags för en promenad runt byn. Vinden tar i, bänder i kepsen och får ögonen att rinna som på en Gammal Hund.

Kommer på en idé till nästa bok och skyndar hem för att anteckna innan glömskan äter upp den nyfunna tanken.

Kaffe. Rätt och slätt.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Greven: 19-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 28-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 33-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 37, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Maria: Träningsbästis i trakten av Jättendal och Gnarp. Enastående syntolkare av film.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Kommentarer
Följ mig på Twitter