STADSHUSETS SKUGGA OCH OM SLÄKTVEGETARISM

Gamla Stans gränder, d.v.s. Västerlånggatan, myllrar av turister och jag känner mig som Indiana Jones huggande en väg genom Amazonas djungel, när jag käppar mig från Järntorget till Apoteket vid Västerlånggatan/Storkyrkobrinken. Vägen hem går längs paralellgränden Prästgatan och den är folktom. Tränar med min nya PT Linda Frödin Glad på World Class Slussen, hon tar … Fortsätt läsa STADSHUSETS SKUGGA OCH OM SLÄKTVEGETARISM

APRIL, APRIL

När jag kommer ut ur T-banegången mellan Gamla Stan och Riddarfjärden sitter ett gäng Skinnskallar på Helikopterplattan. De utför en konverteringsseans där de kastar sina gamla dumma jag och genom att fatta varandras händer, nynna buddhistiska fredsramsor och måla varandras kroppar med Kärlekssymboler, blir de kvitt sina rasistiska Skinnskallerier. De pånyttföds som goda, kärleksfulla och … Fortsätt läsa APRIL, APRIL

ATT KOMMA HEM ÄR SOM ETT PT-PASS MED PETER

Per Hagmans bok ”Att komma hem är som en schlager” är inget vidare. För mig framstår den mest som en berättelse om en alkoholist som är rädd för att leva och som inbillar sig att han känner sig fri om han dricker egendomliga spritsorter på väldigt speciella barer. ”Cigarett” och särskilt ”Vänner för livet” av … Fortsätt läsa ATT KOMMA HEM ÄR SOM ETT PT-PASS MED PETER

MÅLADE KALSONGER

Sätter kurs rakt österut längs Byvägen med en sopa i min hand. Luften är syrligt mättad med höstdofter men var är soptunnorna? Har de fått ben och knallat iväg, trötta på att fyllas med människors avfall? Känner metodiskt med Käppen i Sydöstlig rikting c:a 10 meter om Stora Granen och brevlådorna men ingenting. Noll, Zero, … Fortsätt läsa MÅLADE KALSONGER