utflykt

BLÅSTA

Vi stämmer träff vid Gårdsjön, Carine och Arindo har paddlat, kommer från sitt håll och både de, Maria och jag har med oss mat.

Det blåser styv kuling samtidigt som det är genuint varmt. Eldningsförbudet ligger som en flyga i kaffet men eldningsanläggningen på stället är rigorös som Fort Knox.

Maria och jag badar, en jättehurtig pappa vattenskojar med sitt barn men annars är det lugnt. Jo, fast det blåser så att träden ligger dubbelvikta.

Av någon anledning kan vi ändå sitta vid utflyktsbordet, det måste vara värmen, äta grillad Röding och Potatissallad.

Det är gott, kaffet efteråt smakar utsökt, men, när vi suttit där ett tag är det som om vinden transporterar bort det som var inuti. Typ, Påsk, och när man blåser ut ägg till tomma skal.

Det är en egendomlig känsla men vi lubbar inte runt i skogen och letar våra bortblåsta jag. Vi åker hem, det mojnar och ett par Igelkottar uppför någon slags dans.

Allt faller på plats. Igelkottarna där, vi här, åter fyllda och Gi är på plats.

JA TILL HORSGÖK OCH VATTENRALL, NEJ TILL LUPINER

Eftermiddagen går mot kväll, allt i solvarm sammet, när jag med Ann-Kristin och med SNF Nordanstig vandrar ut mot havet vid Strömsbruk.

 

Jag börjar känna igen rösterna, Maria och jag har med samma gäng gått både Ugglevandringar och andra fågelsafaris, och det finns de som är skapligt Fågelaspiga, rabblar fågelarter som Koranverser, medan andra är allmänt naturintresserade.

Min jävla termos läcker ut allt kaffe i ryggsäcken men jag får av Åsa sedan hon levererat en avhyvling för jag inte är tillräckligt trevlig i ”Ring P1” men jag säger bara: Lyssna på Lisa Syren och Anders Eldeman.

Det luktar sött innanhav, örter och buskar.

Jag som i stort sett bara känner till Nötskrika, Hackspett och Gråsparv får höra talas om både Horsgök och Vattenrall. Någon ser en Havsörn medan Ove spelar upp en Gärdsmyg, eller var det Kungsfågel, på sin telefon.

Naturen är härlig men när någon säger Lupiner förstår jag att just i det fallet har naturen gått för långt. Lupiner är fel ungefär som mördarsniglar, blindtarmen och visdomständer.

I vilket fall är det en fin kväll med SNF Nordanstig.

SINDRASÖNDAG

Det gamla kraftverket, uppfört 1906, surrar som en trollkarls mystiska låda. Vatten brusar och turbinerna spinner.

Maria och jag har följt med SNF Nordanstig på denna söndagsutflykt till Sindra, en damm, utflöde från Storsjön med Bergsjö på andra sidan vattnet och isen, bäckfåror, en dalgång med ett klosterliknande kraftverk.

Det är så gammalt att ASEA på den tiden hade Svastikan i sin logga. På 30-talet var det förstås bort med den.

Tekniken är densamma, bara några mindre renoveringar har behövt utföras och idag ger kraftverket el till ungefär 150 hushåll.

Sindra är något som inte brukar framhävas i turistbroschyrer, det finns knappt några vägskyltar, men jag har, ända sedan jag kom hit för 30-40 år sedan, älskat platsen.

SÖNDAG I PODGORICA

Det är solig Söndag i Podgorica och planen är att vi ska hämta en hyrbil, färdas till Bar, och ta in på ”Le Petite Chateau” vid Adriatiska kusten men de som har biluthyrningen har gått under jorden och svarar inte i telefon. Det blev väl sent i natt.

”Vi lever ju” säger Maria som menar att detta är ett ickeproblem och själv är jag tillfreds med att återinta rummet, en osannolikt skön säng, som vi just lämnat och hitta på något annat.

En taxi kör oss till Klostret ”Östrog” fem mil inåt landet och en bra bit upp i bergen. Där ska bilen vänta en timme medan vi besöker det i berget insprängda klostret och sedan köra oss åter till Podgorica. Alltihop för 20 Euro. Det är svårt att göra av med pengar i Montenegro.

Klostret är byggt för att ära S:t Basil Östrog och är hela Balkans mest betydande kloster. Det är Ortox Kristna, vanliga Kristna, Muslimer och även tibetaner som vallfärdar till stället.

Det är trånga trappor, mosaikbilder i bergväggen och heliga rum som luktar rökelse och där folk oavbrutet gör korstecken, faller på knä och pussar på saker.

Det sägs att barnlösa par besöker klostret och att detta brukar leda till graviditet.
Själv skulle jag bli nöjd om jag hittade en T-shirt med ett pråligt Jesusmotiv men i Souvenirshoppen finns mest Ortodoxa böcker skrivna med Krylliska bokstäver.

Vi återvänder till Podgorica och tar en tupplur på den sköna sängen.

Adriatiska kusten tar vi imorgon.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Arlindo och Carine: Efternamn Gomez, svåger resp. syster till Maria.
Martin: heter Nilsson i efternamn, pluggar till lärare och är min ledsagare i Stockholm.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 26-årig dotter och webbdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Kommentarer
No images found!
Try some other hashtag or username
Följ mig på Twitter