utflykt

SÖNDAG I PODGORICA

Det är solig Söndag i Podgorica och planen är att vi ska hämta en hyrbil, färdas till Bar, och ta in på ”Le Petite Chateau” vid Adriatiska kusten men de som har biluthyrningen har gått under jorden och svarar inte i telefon. Det blev väl sent i natt.

”Vi lever ju” säger Maria som menar att detta är ett ickeproblem och själv är jag tillfreds med att återinta rummet, en osannolikt skön säng, som vi just lämnat och hitta på något annat.

En taxi kör oss till Klostret ”Östrog” fem mil inåt landet och en bra bit upp i bergen. Där ska bilen vänta en timme medan vi besöker det i berget insprängda klostret och sedan köra oss åter till Podgorica. Alltihop för 20 Euro. Det är svårt att göra av med pengar i Montenegro.

Klostret är byggt för att ära S:t Basil Östrog och är hela Balkans mest betydande kloster. Det är Ortox Kristna, vanliga Kristna, Muslimer och även tibetaner som vallfärdar till stället.

Det är trånga trappor, mosaikbilder i bergväggen och heliga rum som luktar rökelse och där folk oavbrutet gör korstecken, faller på knä och pussar på saker.

Det sägs att barnlösa par besöker klostret och att detta brukar leda till graviditet.
Själv skulle jag bli nöjd om jag hittade en T-shirt med ett pråligt Jesusmotiv men i Souvenirshoppen finns mest Ortodoxa böcker skrivna med Krylliska bokstäver.

Vi återvänder till Podgorica och tar en tupplur på den sköna sängen.

Adriatiska kusten tar vi imorgon.

KAKORNA VI INTE ÅT

Äntligen kliver vi ombord på ”Kustbussen”, den buss som Nordanstigs Kommun hållit medborgarna med, gratis, under hela sommaren och givetvis är det Bosse, Hågges brorsa, som kör.

En pratsam dam berättar att hon bara åker runt.

”Det är skönt att komma ut lite, och inte kostar det något heller.”

Målet för resan är Norrfjärden och ”Café Skäret” Deras kaffebröd, allt är hembakat, läckert, och dessutom, billigt så man nästan skäms.

Jag går igenom det härliga sortimentet: Ett par olika tårtor, fantastiska bullar, Rulltårtor, Hallongrottor, Jitterbuggkakor, mandelformar och Drömmar som smälter på tungan. Gott kaffe och så sitter man i lä från havet och njuter bakverken i den nedåtgående solen.

Underbart helt enkelt men när vi kommer fram är det stängt för säsongen.

Vi går, 1,2 mil, tillbaka, hittar kantareller längs vägen och fikar på Q8.

KNAPPAST DEN  SISTA FÄRDEN

  Olle, som kör Maria och jag 7 km uppströms, från parkeringen, i Svågadalen, är varken förståndshandikappad eller spelar banjo. Ändå hör jag i bakhuvudet ledmotivet ur filmen ”Den sista färden”.

När vi väl fått oss en kanot tilldelad  och stävat ut på vattnet hör jag The Byrds och den där låten där de sjunger ”Flow, river flow….”

Solen gassar, det luktar koskit från en intilliggande hage och bromsarna attackerar Maria. Mig nonchalerar de men så röker jag också Greve Hamilton.

Kanotfärd

Vattnet, som Olle envisas med att kalla älv liknar mer en å som slingrar sig mellan sandbankar, ikullfallna träd och luriga stenpartier.

Vi fikar mackor med Brie och kaffe på en sandbank, äter tonfisksallad och badar vid en annan. Det hela går i maklig takt. Ibland kilar kanoten fast mellan några stenar men efter lite stöt och bök är vi loss och glider vidare. Jag sitter i fören och paddlar medan Maria är placerad i aktern där hon paddlar och, viktigt, styr. Det går galant.

Det är just en sådan där dag man kan plocka fram en surblötkall Novembereftermiddag, och tänka Hmm, så här kan livet också vara.

PANNKAKOR PÅ STRANDEN

  Maria har stekt pannkakor som vi äter med korv från butiken i Mellanfjärden och några med hallon. Jag medför en kanna kaffe och Kornotton, Risotton som H gjort på Korngryn och massor med Parmesan.

Maria och jag

Vi sitter på stranden i Lönnånger, strax nedanför Har Per Johans stuga. Denne är sedan länge död, han bodde hemma hela sitt liv tillsammans med sin mamma. Han tyckte att hon var så ful att han satte upp en betongskiva tvärs över matbordet. Han ville inte se henne men åt av allt hon ställde fram åt honom. Någon feminist var han inte.

Pannkaka med hallon

Men pannkakorna som vi äter i skriet från måsar och vågornas kluckande är kalasgoda.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter