HÄLSINGLAND, TISDAG

Himlen är en uppgiven wettexduk som snyftar kalla tårar. Trots det är det skönt att iförd regnjacka och öronskydd knata bort längs Riggbacksvägen och upptäcka, för första gången denna höst, att vattenpölarna frusna krasar under fötterna. Vid gamla lärarbostaden gräver Rickard Bergman upp potatis och det utan att bry sig om kallregnet. Nära järnvägsövergången träffar … Fortsätt läsa HÄLSINGLAND, TISDAG

TRATTKANTARELLER OCH SAMURAJER

Vinden lyfter och drar i taket, regnet piskar fönsterblecken och Rufus vägrar gå ut när TullaMaja, Anton, Majlis och Lillebror, jo han har ett namn men det är ännu inte hugget i sten, kommer och hälsar på. De har ett trattkantarellställe en bit upp i skogen och de tänker då inte sitta och mögla vid … Fortsätt läsa TRATTKANTARELLER OCH SAMURAJER

MINNS I SEPTEMBER

September. Vindstilla, ett duggregn lätt som barnpuder och en mild, nästan varm, luft som luktar äpplen. Genom den öppna dörren hörs äpplen falla i det toviga gräset. Vid köksbordet sitter Sune. Jag värmer på kaffe och då han inte, som brukligt, har med sig färska wienerbröd rotar jag fram några sådana där vita krusidulliga och … Fortsätt läsa MINNS I SEPTEMBER

LINGONLYCKA

Höstskog. Dofterna, skogens alla dunster, är förtätade och på gränsen. Snart kommer frosten och lägger locket på, slut på det roliga. Av en händelse hittade Maria igår ett sagolikt lingonställe och nu kliver vi av en skogsbilväg, korsar ett dike och traskar på fjädrande mossa en bit in i skogen. Arbetsfördelningen är som följer: Jag … Fortsätt läsa LINGONLYCKA