podd

MÖTEN LÄNGS VÄGEN OCH ”FOGELBERGS LJUDBOKSPODD”

Det är -13, kängorna knarrar mot packad snö och man skulle kunna tro att det en dag som denna bara är kufar typ jag, som är ute och går. Så är det inte.

Stöter ihop med Löken vid postlådorna mellan Bäckmans och Hans-Åke. Pratar en stund innan kylan tagit sig innanför långkalsongerna.

Utanför Kyrkan kommer Birgit Eriksson och Storsångaren Vannbergs fru, hon heter väl Eva, på varsin spark.

Halvvägs på Åvägen, innan Järnvägsövergången, bromsar Bosse ”Ryssläraren” Sundin in och väl över Järnvägen kommer Margit Ros.

Men var är min soptunna? Tömningsgubbarna har bara hivat iväg den efter avslutad tömning. Måste ringa Anders och be honom spåra min avfallsbehållare.

Det kommer allt mer frågor och mail om ”Fogelbergs Ljudbokspodd”, det märks att de senaste avsnitten sänts i P1 under Helgerna.

TullaMaja och jag har spelat in 15 avsnitt och de går alla att hitta via Sveriges Radios app ”Play”.

Under våren gör vi ytterligare 5 upplagor av ”Fogelbergs Ljudbokspodd”.

De borde vara klara innan den första Koltrasten börjar sjunga.

EN VECKA, ETT ÅR, ÄR TILL ÄNDA

Hagabagaren levererar bakelser formade som Tomtar och Pether ger mig en Chokladask. Det är fredag i slutet av en sändningsvecka, i kontrollrummet står en plastgran, och, jodå, om ett par dagar är det Julafton.

Ove lägger ut avsnitt 15 av Fogelbergs ljudbokspod, strax färdig att ladda ner!

A post shared by Täppas Fogelberg (@blindfotografen) on

Ove Jönsson lägger ut avsnitt 15 av ”Fogelbergs Ljudbokspodd” medan Pether Öhlén och jag kör en trål genom nyhetsfloden. Inte mycket fastnar.

Programmet blir lugnt och resonerande, väldigt mycket sex och samlevnad, och, skulle man kunna säga, lågmält angeläget.

Tar 329:an till Jättendal. Luften är klar men marken, frusen gegga, är svårläst med käpp. Går vilse tre gånger men jag har all tid i världen, det finns inga farliga djur och branta stup.

Ringer ett Kalkonsamtal till ICA Starks i Harmånger. Jag får, via telefonen, följa med in i frysen och jodå, där ligger en 5-kiloskalkon och bara väntar på mig. Med ett sjudundrande X-trapris dessutom.

Vid 17-tiden kör Klas-Göran ned mig till G:a Konsum där Amar och Dana bor. Deras dotter Judith fyller sex år och det är en skapligt hålligång, Mellanösternläckerheter och en blandning av bybor och Nysvenskar.

Känner lugnet sprida sig i kroppen. Veckan har varit ett rätt marigt puzzel och det har gått jämt ut.

Tack alla som ringt P1, Pether och Ove, Hagabagaren, Hillevi i Gävle.

Nu ska jag fira helg med Maria. Bara så. Inget om Trumps tokigheter, fittjafallet eller MeToo. Men gärna en skinksmörgås med senap från Apoteket.

ÅTERVINNING, SNÖGUBBE OCH LJUDBOKSPODD

Morgonmörkret ligger tätt, snön faller ymnigt och Maria har kört in till Återvinningsstationen.

Hon kliver ur bilen och börjar stoppa olika återvinningsbara avfall i olika jättelika sparbössor.

Hon är ambitiös och vill bidra på det sätt hon kan. Själv är jag bara riktigt disciplinerad när det gäller Batterier och Glödlampor.

Sitter i kupén, värmemojängen bearbetar susande nattens kyla och jag tänker på vad jag läst i DN.

En entreprenör i återvinningssvängen tog betalt för att återvinna plast men plötsligt, och hoppsan, låg 27 tusen ton Svenskt plastskräp på en soptipp i Lettland. Plasten tar eld och den väldiga svart och giftiga rökplymen kunde ses, flera mil bort, ända till Riga.

Så snart det finns pengar att tjäna finns det fifflare och det är dubbelt upprörande när miljöhänsyn nonchaleras.

Tar en promenad när det ljusnat. Det är ett riktigt skitväder men jag har aldrig ångrat en promenad, inte den här gången heller.

Det är bara att hänga upp allting på tork och Läderkängorna var nysmorda.

VERKLIGHETEN

Finns det någon verklighet som är verkligare?

Många menar att semesterveckorna var verkliga på det där guldkantade sättet man drömmer om.
Åter andra menar att ett trist arbete är verkligheten som hårdast.

Efter att ha stått på Byvägen, det var ymnigt snöfall, åkte till SR i Sundsvall för att tillsammans med Peter Wallgren spela in 4 Ljudbokstips.

Efter inspelningar och prat om TullaMajas och mitt gemensamma projekt ”Fogelbergs ljudbokspodd” tar jag en taxi ned till centrum för att hinna hem redan med 11.30-bussen.

Det är inte kallt, +-0, men luften är rå och äter sig genom kläderna och själva stämningen är gnagande grå.

Busstationen Navet i Sundsvall, jag vet inget verkligare.

Vanliga medborgare som med buss ska ta sig hit och dit men stället är också en samlingsplats för de som inte kommer någonstans. Möjligen till Systembolaget.

Det är uppgivenhet över platsen, Sundsvall när stan är som värst, och när en kille, lätt påstruken, väldigt hygglig, visat mig bussdörren, morsar på föraren, går längre in, slår mig ned och släpper ut en suck av lättnad.

Hejdå Verkligheten, nu reser jag hem till min bekvämlighetszon och kliar katten.

Stackars de som blir kvar på Navet.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter